Beställ detta nr

Nr 1/2002 Falstaff, fakir

ANDERS HALLENGREN Om ingen och envar
BERTIL ROMBERG Falstaff, fakir – man med två huvuden
AXEL WALLENGREN Huru jag blef fakir
CLAES WIRSÉN Möte med Menzel - Axel Wallengren på födelsedag och utställning i Berlin
TRYGGVE EMOND Fakiren och konsten
JAN MÅRTENSSON Axel Wallengren som utrikeskorrespondent
LENNART PLOMAN Fakiren och läkekonsten
FREDRIK TERSMEDEN Fakiren på film
FREDRIK TERSMEDEN Bilden av Fakiren
PATRICK MEURLING Alfabetet ära vi, tala därav lära vi
Fakirensällskapet
Litterär salong:
MARIANNE ENGE SWARTZ Kvinnorna måste få mod. Siri Derkert och Fogelstadgruppen
Med Fredrika Bremer på Kuba
Litterära notiser

Om ingen och envar

ANDERS HALLENGREN


DET FINNS SOM BEKANT många djur i vår Herres hage. En som försökte bringa reda i begreppen var lundensaren Axel Wallengren (1865-1896) som i sin lärobok i zoologi observerade, att odjuren intar en särställning. Huvudindelningen blir således I. djur II. odjur. De senare har dock en så central position att II. måste komma före I. i den systematiska framställningen. Djuren är lättare att skildra:

Ingen så som en gorilla / uti Afrika glor illa.

DENNA DRIFT MED ALLA vetenskapliga klassifikationssystem och allt inpluggande av desamma har sitt ursprung i en akademisk värld där trycket uppifrån och utifrån är stort och ingen skrattar utan tillåtelse. Den utgår ur studentföreningarnas befriande spex under en tid då disciplinen var hård och kraven på den enskilde ännu mer skoningslösa än idag. Humorn var en ventil för intellekt och känsla, ett rum för lek med det allvarliga och en trösterik och starkt läkande process. Dess verkan och funktion var tids- och rumsbestämd och tankemässig på ett sätt som den internationella, visuella och stumma komiken aldrig kan vara. Humorn vilar också djupt i satir och ironi. Det är därför humor är ett så komplicerat fenomen, och samtidigt lika essentiell som syre eller aminosyror. Att sprida glädje är en seriös sysselsättning. Ett hjärtligt skratt om dagen vore mänsklighetens bästa hälsokur och borde räknas bland de grundläggande rättigheterna. Och där räcker det inte med slapstick.

Ingen livsglad papegoja / önskar stekas uti soya.

HAHA-UPPLEVELSEN som Arthur Koestler skildrat den, skrattet enligt Henri Bergson, bygger på ett överraskningsmoment vars natur är en logisk kullerbytta eller en oväntad sammanställning. Det är betecknande att fenomenet Falstaff, fakir växer fram i de radikala kretsar vid Lunds universitet vilka fick avsevärda konsekvenser för svensk nittonhundratalshistoria. Det är en väldig befrielsekraft i dessa stämningar och dessa drifter med samhällsvärderingar och utbildningssystem. Inte minst är det en personlig befrielse. Skollärare John Chronschoughs memoarer (1897) hör till efterföljden, liksom introduktionen av Grönköpings Veckoblad 1902, Själv fann den allvarsamme och seriöst syftande författaren, som misslyckades med högre studier, en finurlig tröst i konceptet ”envar sig egen professor”, som ju är en naturlig formulering av alla kursverksamheters och alla självstudiers mål än idag.

Annat av eventuellt intresse