Nr 3/2019: Flickböcker

Beställ detta nr

MARGARETA LILJA-SVENSSON Äntligen finns det plats för flickornaer
MARGARETA LILJA-SVENSSON Allt annat än passiva hjältinnor
KRISTINA LUNDGREN … och reportern Ulla visade vägen på 1950-talet
EVA SÖDERBERG Den motvilliga flickboksförfattaren
EVA SÖDERBERG Kulla-Gulla - småflickornas hjältinna
LOTTA MALMSTEDT Därför blev Lotta alla flickors favorit
ULLA LUNDQVIST Britt-Marie, Kerstin och Kati - flickor som har mycket gemensamt
HELEN ASKLUND Hästboken har en viktig uppgift att fylla
LENA KÅRELAND Med feminismen fick flickboken nya skepnander
AMI LÖNNROTH Anne- älskad sedan 1908
BIRGITTA WISTRAND Sverige läser och behöver sina klassiker
LEENA KRISTINÄÄ OCH LEIF PIETILÄ Mannen som kunde allt. Om Topelius
CARINA BURMAN Sant och osant om Bellman och alla historier
Om Erik Lindorm och Vilhelm Ekelund
Kampen för kvinnlig rösträtt höll på i nästan 20 år

Nr 3 2019: Flickböcker

Flickböckerna påverkade många

 

Nog är det märkligt att vad pojkar tyckte om flickböckerna fick ligga till grund för bedömning i recensionerna. Det är i varje fall vad litteraturforskaren Boel Westin såg var en av orsakerna till varför flickboken blev så förtalad och förlöjligad i början av 1900-talet. Flickboken hade dock en guldålder under 40- och 50-talen men när pojk- och flickböckerna ersattes av den könsneutrala ungdomsboken i mitten av 60-talet började de gamla flickböckerna betraktas som schablonmässiga och förlegade. Men vi som läste dessa flickböcker kan bekräfta att vi blev stärkta och glada av att läsa om alla dessa handlingskraftiga, begåvade och roliga flickor. Bara det att en flicka var huvudperson gjorde boken läsvärd. Beskedet att ett nummer av Parnass skulle handla om flickböcker mottogs med glada tillrop bland min kvinnliga vänner. De började genast med nostalgi i blicken rabbla upp sina favoriter: Anne på Grönkulla, Kulla-Gulla, Lotta, Kitty …  Och det fanns så många fler. Alla var inte bra och allt höll vi inte med om men tog till oss det som var relevant för oss. Så visst har dessa fiktiva flickor påverkat oss som tillhör den äldre generationen. Efter några decennier när flickboken nästan helt försvann ur litteraturhistoriska översikter började synen ändras i mitten av 90-talet och när Birgitta Theander kom med sin avhandling Flickboken – älskad och förnekad 2006 fick genren sin välförtjänta upprättelse. Och alla vi som läst dessa böcker kunde känna igen oss i beskrivningen. Det därför med glädje vi nu kan presentera ett nummer om flickboken som betytt så mycket för så många. I dagens ungdomsböcker skildras förstås nutida problem. Många flickor i böckerna protesterar mot rådande flick- och kvinnoideal och många av dem tycks ha tagit över ett manligt våldsamt beteende skriver Lena Kåreland i artikeln på sidan 18. Hon konstaterar att kvinnlighetens begränsningar har utmanats och överskridits. I det nya forskningsområdet flicktion talar man om flickmakt.

 

Nu är hösten här och med den Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Parnass och DELS kommer som vanligt att vara på plats och som vanligt kommer flera sällskap att uppträda på De litterära sällskapens scen med kunniga och välmatade program.

 

Parnass önskar alla en höst rikt på läsupplevelser!

 

MARGARETA LILJA-SVENSSON

 

Annat av eventuellt intresse