Litteraturtidningen Parnass har funnits sedan 1993. Ibland är temat en specifik författare, ibland ett ämne som humor, flickböcker eller utopier. Här går det att botanisera i tidigare teman – och beställa fysiska exemplar.

Nr 1 / 2024 – Klimatet och kreativiteten

Klimatet och kreativiteten, hur hänger det ihop? Genom oväntade samarbeten kan saker hända. Vid Göteborgs och Stockholms universitet möts litteraturvetare och geologer i ett samarbete som inspirerar. Läs om hur en bättre framtid kan skrivas ...

Nr 4 / 2023 – Sara Lidman och därefter

Vi firar 30 år med ett temanummer om Sara Lidman. Hon slog igenom storstilat 1953 med Tjärdalen, som snabbt sålde hela 80000 exemplar. Om berättartraditionen är stark i Västerbotten där Sara Lidman höll till, så är fästet för litterära s...

Nr 3 / 2023 – Parnass 30 år!

Vi firar 30 år och firar med temat Bokens beskyddare! 1993 var det 200 år sedan som skalden Erik Johan Stagnelius föddes och Parnass allra första nummer tillägnades honom. I år är det 200 år sedan samme skald dog – och i vårt höstnummer ...

Nr 2 /2023 – Författaren i staden

Vad gör Sveriges kommuner för ”sina” författare”? Parnass har genomfört en stor enkät för att se vad som händer runt om i landet och fått till svar att kommunernas starka fokus på det lokala bidrar till läsfrämjande. Hör vad bibliot...

Nr 1/2023 Bokens doldisar

Här träffar du bokens doldisar! Läs om formgivaren som fångar ­ Frödings själ. Förläggaren som ser utgivningen av poesi som förlagets ekonomiska ryggrad – från Stagnelius till Ann Jäderlund. Korrläsaren som stänger av sin inbyggda aut...

Nr 4/2022 Översättning

Prisbelönta översättaren och redaktören John Swedenmark är gästredaktör! Vi följer svensk litteratur ut över landets gränser, inte minst genom Johns stora intervju med den tyska översättaren Klaus-Jürgen Liedtke, som har sett till att Jo...

Nr 3/2022 Barn och unga

Med en ung blick på Per Anders Fogelström tar sig Natascha Laszlo sig ordförandeskapet i hans litterära sällskap. Läs intervjun med henne! Skrivartävlingar lockar unga – Agnes Hindfelt är en av dem. Men varför vill vuxna alltid att unga s...

Nr 2/2022 Politik och förändring

Författare kan skriva med ett ärende, men kan skönlitteratur förändra samhället? Kulturjournalisten Bella Stenberg har borrat djupt i frågan och presenterar en lista på 20 böcker som gjort skillnad. Där återfinns bland andra Fredrika Breme...

Nr 1/2022 Dikt och visa

Visst kan sexåringar läsa såväl Edith Södergran som Werner Aspenström och Harriet Löwenhjelm. På Centralskolan i Märsta används Svenska Akademiens antologi En bro av poesi varje vecka. Povel Ramel skulle ha fyllt 100 år i år. Vad var det ...

Nr 4/2021 Sällskapsresan

Följ med Parnass redaktör på Sällskapsresan. Träffa entusiaster från norr till söder som bevarar minnet av Eyvind Johnson, Laura Fitinghoff, Sara Lidman, Erik Johan Stagnelius, Hjalmar Bergman, Elin Wägner och många fler. ...

Nr 3/2021 Det skrivna livet

Bernhard Nordhs böcker lockar fortfarande turister till Marsliden i Vilhelmina kommun. Följ med till sällskapet som håller hans böcker levande. Parnass nr 3 handlar om det skrivna livet, om biografier, dagböcker och självframställning i ol...

Nr 2/2021: Tema sommar

Följ med redaktören till Albert Engströms ateljé! Vi besöker sällskapet som firar 40 år i år. Och varför är just sommaren den perfekta årstiden för romanen och deckaren? ...

Nr 1/2021: Tema ljudboken

När ljudboksförlaget Storytel köpte anrika Norstedts var saken definitivt klar. Ljudboken hade tagit Sverige med storm. Nu står det digitala för 30 procent av all bokförsäljning och det går att ha tillgång till tusentals böcker i mobiltelef...

Nr 4/2020: Tema humor

Går humor ihop med seriös litteratur? Vi går på jakt efter det goda bokflabbet. Likaväl som att kärlek och död är eviga teman, har det roliga eller komiska en stor del i att viss litteratur överlever och blir klassiker, tror litteraturvetare...

Nr 3/2020: Jolo

I en genre mitt emellan journalistik och litteratur verkade Jolo, Jan Olof Olsson. Han föddes för 1920 och dog i en hjärtattack vid 54 års ålder – på toppen av sin karriär. Helst befann sig den flitiga skribenten vid sidan av händelsernas c...

Nr 2/2020: Maria Sandel

Som en av Sveriges första arbetarförfattare skildrade Maria Sandel kvinnors arbete och vardag. Själv var hon förutom författare också trikåstickerska och mjölkbodsbiträde, och hon introducerar ämnen som tidigare varit frånvarande i svensk ...

Nr 1 2020 – Bengt Anderbergtema

I 1940-talets debattglada Sverige blev Bengt Anderssons roman Kain ett begrepp för utmanande, modern litteratur. Han var författaren som ständigt överraskade och stred för olika genrer – inte minst goda pornografiska noveller. ...

Nr 4/2019: Bodil Malmsten

Ledare: Hon är verkligen värd ett sällskap•"Hon var sin egen genre"• Cecilia Petterson: En språkkonstnär som hyllas av alla•Annina Rabe: Hennes starka framtong blev ofta ett probelm. ...

Nr 3/2019: Flickböcker

»Äntligen finns det plats för flickorna« • »Passiva hjältinnor - en felaktig bild av flickböckerna« • »... och reportern Ulla visade vägen« • Den motvilliga flickboksförfattaren ...

Nr 2/2019: Utopier och dystopier

»Därför lockas vi in i det mörka« • »Almqvists 1800-talserotik« • »Den försts svenska sciene-fictionromanen« • Harry Martinsons Aniara • Internet vår tids Kallocain •Klimatfiktioner ...

Nr 1/2019 Lennart Hellsing

Ledare: Lennart Hellsing sätter färg på tillvaron • Lennart Hellsing var de ständiga överraskningarnas man • Dikter direkt från barnkammaren • Fibben Hald: Så vitt jag minns ...

Nr 4/2018: Novellen lever

Ledare: Novellen passar alla åldrar • Novellen - en berättarkonst som aldrig dör • Nu vet hela Härnösand vem Alfhild Agrell är ...

Nr 2/2018: Litteratur om natur

Tiveden och Vättern var Folke Dahlbergs naturliga hem • De egna teckningarna blir omslag • Hans Lidman mycket mer än fiskeförfattare • Albert Viksten förstod tidigt naturens värden ...

Nr 1/2018: Poesi

»Hon skapade med både ord och bild« (Harriet Löwenhjelm) • »Han var en skeptiker bland de självsäkra« (Werner Aspenström) • »Ur nöden föddes en poet« (Elsa Grave) ...

Nr 4/2017: Tåg och böcker

Ett svartsjukedrama med känd svensk tågresenär • Miss Howitt köpte sig en enkel biljett till Stockholm • Den första svenska dikten om tåg? ...

Nr 3/2017: Stig Sjödin/Bildning

Poeten från Jernverket – en av de allra största • Stig Sjödin förnyade arbetardiktningen • »Stig Sjödins ångest lyser upp människors ansikten« • Gluntarnas skapare firar 200-årsjubileum ...

Nr 2/2017: Deckare

Det moderna svenska deckarundret • Almqvist skrev den första svenska kriminalberättelsen • Stockholms-Detektiven – den första detektivromanen • Pionjären Frank Heller ...

Nr 1/2017: Sara Lidman

Sara Lidman - en glödande språkkonstnär • »Tjärdalen« satte en hel generation i gungning • »Sara Lidman är Sveriges Gabriel García Márquez« • Helga Henschen - för alltid Rebella ...

Nr 4/2016: Landsbygdsskildringar

Sven Edvin Salje: Bodbiträdet som blev bokmiljonär • Den nationella arenan och den regionala litteraturen • Margit Friberg fångar Ölands själ ...

Nr 2-3/2016: Povel Ramel

Povel och brunnskulturen • Povel och mamma Dagmar • Povel och jazzen • Vet ni vad F.F.F.F. innebär? • Fru Lenngren - en skrivande kvinna i 1700-talets Sverige • Med Gustaf Fröding i kosmos ...

Nr 1/2016: Tryckfrihetsförordningen 250 år

Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning 250 år • Ett barn av tryckfriheten: Göteborgske Spionen • Naggens Sedlighetsnummer 1915 • Strindberg och Giftasprocessen ...

Nr 4/2015: Klassiker

Södra Latin – en skola som inger stor läslust • Möt Selma i Backa och Fredrika på Årsta slott • Med klass 5 till Strindbergs Hemsö • Bokhunden och Astrid Lindgren – ett läsfrämjande projekt ...

Nr 2-3/2015: Carl Michael Bellman

Bellmans språk gör honom ständigt aktuell • Stockholm på Carl Michael Bellmans tid • Danmark – Bellmans andra hemland • Kring Bellman, Bellmanhuset och Par Bricole ...

Nr 1/2015: Lars Ahlin

Lars Ahlin och Arne Jones - vänner livet ut • Ahlin, Aronson och det alternativa fyrtiotalet • Klivet in i "den osynliga staden" • Det var något speciellt med barnen från Västernorrland ...

Nr 4/2014: Britt G. Hallqvist

Martin Hallqvist: Britt G:s liv, som jag sett det • En ljus barnatro • Hallqvist lärde mig älska språket • Det aviga barnet • Barnbokens långa tradition i Sverige ...

Nr 3/2014: 1914 och första världskriget

Poeternas krig: Dikt och politik i första världskrigets Sverige • Elin Wägner – Stadsbud i fredens tjänst • Peter Englund: I striden bodde både skönhet och sorg ...

Nr 2/2014: Erik Axel Karlfeldt

Den kluvna poeten • En högkrönt bröllopsälg • Karlfeldt, de svenska blommornas och den svenska trädgårdens skald • Levde i Stockholm- men hade hjärtat i Dalarna ...

Nr 4/2013: Per Anders Fogelström

Starka kvinnoporträtt i Fogelströms berättelser • Ett liv för litteraturen, freden och miljön • Det sociala arvet synliggörs i Fogelströms stadsserie ...

Nr 2/2013: Birger Sjöberg

Sjöbergs kluvna förhållande till barndomsstaden • Om kvinnorna i Kvartetten som sprängdes • Kriser och kransar – dikter om drömmen, dikten och djupets krafter ...

Nr 1/2013: Författarna och modet

Jolo – ett engelskt modelejon från Birkastan • Strindberg gav kläderna ny laddning • De slängde snörlivet och krävde rösträtt • 1920-talets moderna kvinna i tidens svenska samtidsromaner ...

Nr 4/2012: Stig Dagerman

Elfriede Jelinek: Jag beundrar Dagermans sans • Björn Ranelid återvänder ständigt till Dagerman • Le Clézio i Dagermans skog • Ökat Dagerman-intresse i Frankrike och USA ...

Nr 2-3/2012: Kvinnliga författare i Norden

Völvan – Vad en kvinna kväder • Herbjörg Wassmos kvinnor bryter sina förbannelser • Ebba Witt-Brattström om Sofi Oksanen • Märta Tikkanen om Fredrika Runeberg ...

Nr 1/2012: Strindbergs många ansikten

P O Enquist om att vara Strindberg nära • Henning Mankell om Röda rummet • Debatt om Strindbergs samhälls- och klassanalyser • Strindberg och det stundande världskriget ...

Nr 3/2011: Översättningens svåra konst

Den (nästan) omöjlige Harry Martinson • Edith Södergrans lyrik utmanar och lockar • Made in Sweden – om svensk klassikerexport • Uppdrag: Nyöversättning ...

Nr 1/2011: Konsten att bli gammal

Elsie Johansson – om åldrande och kärlekslängtan • Ivar-Lo drog igång debatten om vård av äldre • Att komma i nivå med Geijer • När Sven Delblanc lånade av Karen Blixen ...

Nr 4/2010: Att minnas Gunnar Ekelöf

Om Gunnar Ekelöfrummet på Sigtunastiftelsen • Ovanligt med kurdisk furste i en svensk dikt • Resan till den sista strömmen. Om en resa till Turkiet sommaren 1968 ...

Nr 3/2010: Göteborg och västsverige

Finns det en västkustlitteratur? • Thomas Thorild – skandalskalden • Skulle Strindberg gjort succé på Bokmässan? • Nytt internationellt intresse för Selma Lagerlöf ...

Nr 4/2009: Trubadurer

Medeltida kvinnliga trubadurer fascinerar fortfarande • Arvet från Bellman lade grunden till 1800-talets visor och 1900-talets trubadurer • Evert Taubes upplevelseresa till Trubadurien ...

Nr 3/2009: Kvinnliga arbetarförfattare

Arbetarlitteraturens förmödrar: Fredrika Bremer och Sophie von Knorring • Fogelstadgruppen gav mod till de tidiga kvinnliga arbetarförfattarna • Maria Sandel och själsadeln ...

Nr 2/2009: Ibsen och Strindberg

Henrik Ibsen – det moderna dramats stora klassiker • Kvinnan hos Ibsen och Strindberg • Ibsen och Strindberg erövrar Paris • Svensk teater nyanserade Ibsens röst ...

Nr 1/2009: Nordiska möten

Litterär samhörighet i Norden • Fredrika Bremer och de nordiska syskonfolken • Litteraturundervisningen i det finlandssvenska gymnasiet • Sivar Arnér – en författare delaktig i livet...

Nr 4/2008: Olof von Dalin 300 år

Sagan om Hästen – politisk pamflett och litterärt mästerverk • Svensk skald försvarar dygden och får på nöten i Paris • Prästsonen från Halland som blev den moderna svenskans fader ...

Nr 2/2008: Sven Delblanc och det persiska

Sven Delblanc och R D Laing • Sven Delblancs radiopjäs »Göm dig i livets träd!« • Den vältalige modernisten • Om den mänskliga beröringen i Sven Delblancs författarskap ...

Nr 1/2008: Kvinnliga författare på resa

Den heliga Birgitta – resenär på 1300-talet • Fredrika Bremer – resenären som ville förändra världen • På resa i Sverige med Emilie Flygare-Carlén • Elin Wägner i Wien mellan två världskrig ...

Nr 4/2007: Pippi Långstrump

Ur-Pippi var oförskämd, ohövlig och bullrig • Pippi Långstrump – Nietzsches övermänniska • Kritikerna och Pippi Långstrump • Pippi – i myssoffa eller i giftskåpet? ...

Nr 3/2007: Ungdomar

Kan ny teknik öka intresset för klassikerna? • De unga och Stig Dagerman • Ivar Lo-Johansson – Ett författarskap för de unga ...

Nr 2/2007: Havet

Emilie Flygare-Carlén och havet • Jacob Wallenberg och Min son på galejan • På kryss med Evert Taube • Litteraturen, Harry Martinson och havet • Gösta Werner – en sjölivets berättare ...

Nr 1/2007: Carl von Linné

Den mångsidige Linné • Linné om alkoholens följder • Avhandlingsförfattaren Linné • Alf Henrikson, August Strindberg, Dag Hammarskjöld och Sven Delblanc om Linné ...

Nr 4/2006: Sven Delblanc möter Strindberg

Reinhold Ljunggren satte Trosa på kartan • Sven Delblanc som litteraturkritiker • Än klappar hjärtan för Delblanc • Almqvisträttegången – den svenska litteraturhistoriens stora kriminalgåta ...

Nr 3/2006: Hjalmar Söderberg

Hur Söderberg läste Strindbergs Sömngångarnätter • Om känsla och förnuft i politiken • Hjalmar Söderberg som internationell dramatiker • Hjalmar Söderberg på andra språk ...

Nr 2/2006: Selma Lagerlöf

Så förnyade Selma Lagerlöf skolan, svenskan och Sverige • Två jämbördiga européer – Selma Lagerlöf och Romain Rolland • Selma Lagerlöf – ett författarliv ...

Nr 1/2006: Norrbotten

Att synliggöra det osedda. Stina Aronsson om Norrbotten • Ett personligt porträtt av Einar Wallquist • Eyvind Johnson och storstadsmodernismen • Den outtröttlige Björn-Erik Höijer ...

Nr 4/2005: Olof Högberg

Norrlands nya kvinna • Den stora vreden och Norrlands återkomst • Den stora ville alla ha, men ingen ville ha Vreden • »Jagets enhet, skapelsens pärla, är på väg att sprängas!« ...

Nr 3/2005: Helga Henschen och Elsa Grave

Vägen till Rebella • Helga Henschen, drottning av stora bokstaven H • Elsa Grave och påfågeln • »Min gröna dröm är röd« • Elsa Graves poesi • »Det är något visst med att inte vara död än!«...

Nr 2/2005: Alf Henrikson

Dagsversmakare och poet • Lugn beklämning. Om AH:s radiokrönikor 1939 • Hemmastadd i Bibelns myter och berättelser • Berättaren vars bokstäver aldrig tar slut ...

Nr 1/2005: De unga och psykoanalysen

När sexualiteten kom på scen • Psykoanalysen och Poul Bjerre • Harry, Moa och »körtelfunktionalismen« • Om Rabbe Enckell och psykoanalysen • Alfred Adler, Poul Bjerre och de unga ...

Nr 4/2004: James Joyce

Den verklighetsnära Joyce. Leopold Bloom och Finnegans torn • Om Exiles, James Joyces enda drama • James Joyce och Hjalmar Söderberg ...

Nr 3/2004: Värmland

Esaias Tegnérs Sjelfbiografiska anteckningar • Geijers väg från klassicism till romantik • Gustaf Fröding och framtiden • Selma Lagerlöfs okända ungdomsdikter ...

Nr 2/2004: Maria Wine

Maria Wines formlidelse • Hennes lyrik är ingen »kvinnolyrik« • Den livgivande dikten • Ett surrealistiskt paraply • Kärleken som växer • Att gråta fädernas tårar - Horace Engdahl om Runeberg ...

Nr 1/2004: Harry Martinson

»Är naturen annat än ett stort medvetslöst poem?« • Drömmarna och den kalla tanken • Luffarens öga • Erik Axel Karlfeldt bredvid Harry Martinson ...

Nr 4/2003: Wendela Hebbe

Från Wendela Hebbe till Mustafa Can. En linje i socialreportagets historia • Textens och bildens uttryck i Wendela Hebbes bilderbok »I Skogen« • Almqvist och »Fruntimmers författarskap« ...

Nr 3/2003: Carl Michael Bellman

Världen som maskerad - Om Bellmans estradkonst • Ord och musik hos Bellman • Bellman i det gustavianska musiklivets mitt • Bellmanssällskapets Standardupplaga • Med Carl Michael på Klubben! ...

Nr 2/2003: Den heliga Birgitta

Hur gudomliga är Birgittas »Himmelska uppenbarelser«? • Ulf Birgersson – Den förste klosterhistorikern i Vadstena • Bilder av Birgitta i litteraturen ...

Nr 1/2003: John Cowper Powys

Om John Cowper Powys' Autobiography • Ensamhetens filosofi • Om Dostojevskijs och Powys mystik • Sven Erik Täckmarks besök hos John Cowper Powys • Wolf Solents dilemma ...

Nr 4/2002: Hjalmar Gullberg

Om Hjalmar Gullbergs syn på sin dikt och på sitt författarskap • Hjalmar Gullberg och musiken • Lär mig att vara sällsynt - Christian Braw om Gullberg • Om Greta Thott ...

Nr 3/2002: Ludvig Nordström

Marika Stiernstedt och Ludvig Nordström • Om den luddiga totalismens konkreta rötter • Ludvig Nordström som bildkonstnär • Ludvig Nordströms första år som journalist ...

Nr 2/2002: Agnes von Krusenstjerna

Om Agnes von Krusenstjernas uppväxtår i Gävle • En idé om befrielse hos Erik Gustaf Geijer och Agnes von Krusenstjerna • Den kvinnliga författarens kropp ...

Nr 1/2002: Fakiren (Axel Wallengren)

Falstaff, fakir – man med två huvuden • Axel Wallengren på födelsedag och utställning i Berlin • Axel Wallengren som utrikeskorrespondent • Fakiren och konsten ...

Nr 4/2001: Carl Jonas Love Almqvist

Almqvist – engagerad samhällsdebattör • Emilie Carlén och Carl Jonas Ludvig Almqvist • Hur Almqvist använder bilder i sina texter • Törnrosmusiken – fria fantasier i toner...

Nr 3/2001: Martin Koch och Ivar Lo-Johansson

Martin Koch – en grindstolpe i svensk proletärlitteratur • Martin Koch och de socialdemokratiska politikerna • Ivar Lo-Johanssons sammansatta realism • Om stilen i Traktorn ...

Nr 2/2001: Sonja Åkesson

Sonja, Gotland och det moderna • Vem förtrycker vem i Sonja Åkessons »Äktenskapsfrågan«? • Sonja Åkesson – en virtuell dramatiker • Hon måste gå sin egen väg ...

Nr 1/2001: Marcel Proust

Konstens många roller i Marcel Prousts roman »På spaning efter den tid som flytt« • Marcel Proust och sjukdomen • Detektiven på Rue Hamelin • Vad betyder ett namn? • Proust, Joyce och Eliot ...

Nr 4/2000: Verner von Heidenstam

Verner - Ett liv i bilder • Kunde Heidenstam skriva svenska? • Heidenstam skymtar det moderna • Den kreativa dagdrömmen – Heidenstam och Ekelöf • »Allt i mitt liv som likt solar blänkt« ...

Nr 3/2000: Fredrika Bremer

Fredrika och det djuriska • Ur en av Fredrika Bremers skissböcker • Fredrika Bremers drama »Trälinnan« • Breven till Carl Gustaf von Brinkman återfunna...

Nr 2/2000: Hänryckning

Petrus de Dacia – En medeltida Pygmalion • Litterära kvinnogestalter i Amerikas 1600-tal • Om Poul Bjerres roll i Amelie Posses liv och författarskap • Om Sonja Åkesson i tiden ...

Nr 1/2000: Emilie Flygare-Carlén

En storsäljare på 1800-talet. Om »Rosen på Tistelön« • Psykologisk pardans i »Ett år« • Om könens roller hos Emilie Flygare-Carlén • »Romanhjeltinnan«, en roman om romanläsandet ...

Nr 4/1999: Nittital

Decennierna som »nydaningsskeden« • Några tankar kring Heidenstams »Renässans« • Selma Lagerlöf och århundradeskiftet • Frödings väg till modernismen ...

Nr 3/1999: Stig Dagerman

Det urtagna hjärtat. Om romanen »Bröllopsbesvär« • Syndikalisten • Barnet och världen • Kommentar till »Tusen år hos Gud« • Om ångestupplevelsen i »Ormen« • Nordens huvudstad – svenska andar ...

Nr 2/1999: Nils Ferlin

Åke Runnquist om trollkarlen Ferlin • Ferlins systrar om sin bror • Poet poste restante • Klarabohemen • Det stora kommadramat • Amerikanen och den svenska folkkaraktären. ...

Nr 1/1999: August Strindberg

Brev, brev och ännu flera brev • Strindberg som europé • Att filma Strindberg • Den gammalmodige avantgardisten • Strindberg, teknologerna och ryssen • Strindbergs kokbok ...

Nr 6/1998: Svenska Vitterhetssamfundet

Att ge ut 1600-talstexter • Vad gör Svenska Vitterhetssamfundet? • Sophia Elisabeth Brenner - lärd kvinna och författare i stormaktstidens Sverige • Ordensvurmen Johan Henric Kellgren ...

Nr 4-5/1998: Gustaf Fröding

Den internationelle Fröding • Värmland i Frödings dikter • Den folklige Fröding • Metropoler och provinser i Gustaf Frödings kåserier • Mötet mellan Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding ...

Nr 3/1998: Dan Andersson

Skollärarpojken från Skattlösberg • Dan Andersson och Ivar Lo • Möte med Waldemar Bernhard • David Ramm och tjärbrännaren • Rebecka - Dan Anderssons vän och biktmoder ...

Nr 2/1998: Tora Dahl och Knut Jaensson

Tora Dahls väg till författarskapet • Intervju med Tora Dahl sommaren 1978 • Tora Dahl om sin mästare Lim-Johan • Att med konsten som föredöme omgestalta livet • Knut Jaensson ...

Nr 1/1998: Pär Lagerkvist

Barndomen, myterna, symbolerna • Mottext - medtext - livstext. Några anteckningar om det monologiska och dialogiska i Pär Lagerkvists romankonst • Akropolis versus »Bödeln« • Den bortskymde ...

Nr 6/1997: Ellen Key

Perspektiv på »Barnets århundrade« • Ellen, Vitalis och Hjalmar • Ellen Key och skönheten • Hemmet vid Vätterns strand • Farliga moraliska omstörtare - Ellen Key och Hjalmar Söderberg ...

Nr 4-5/1997: Evert Taube

Fyrvaktarns gosse • Lars Forssell, 22 år, ger sin bild av diktaren • Evert Taube och den provensalska trubadurtraditionen • Ett porträtt i sidobelysning • Ordmålaren • Olle Adolphson ...

Nr 3/1997: Gunnar Ekelöf

Sätt att läsa Ekelöf • En skuggas liv. Några synpunkter på »Sagan om Fatumeh« • Ekelöf och Epidavros • Ekelöf och Vlachernemadonnan • Inspiration från Gunnar Ekelöf i ett »vinterbrev« ...

Nr 2/1997: Moa Martinson

Moa Martinson – en av våra klassiker • Moa Martinson och 1930-talets självbiografiska romaner • Två brevskrivare - Moa Martinson och Tage Erlander • Moa Martinson möter Sara Lidman ...

Nr 1/1997: Artur Lundkvist

Några ord om ursprunget till Artur Lundkvists skriftflöde • De missaktade afolyrismerna • Claude Simon: Vackert minne av en varm man • Artur Lundkvist som filmkritiker ...

Nr 6/1996: Frans G. Bengtsson

Meditationer om ett museum • Balladen om franske kungens spelmän • Kung Karls värja – en provokativ sonett • Om Frans G. Bengtssons förhållande till författaren Joseph Conrad ...

Nr 4-5/1996: Romantiska Förbundet

Om rättegången mot Fröding • Madame de Sévigné hos monsieur Proust • Vittnesgill vagant – Harald Forss • En yrsel söker sitt rum – Bo Setterlind • Lars Englund och kortdikten • Olle Svensson ...

Nr 3/1996: Anna Maria Lenngren

Kommentarer till Anna Maria Lenngrens »Pojkarne« och »Ett sätt att göra herdakväden« • Att översätta Anna Maria Lenngren till engelska • Ebba Witt-Brattström: Hon visste vad hon talade om. ...

Nr 2/1996: Eyvind Johnson

Örjan Lindberger: Här har du ditt liv • Porträtt av författaren som ung • Så mötte jag författaren Eyvind Johnson • I lidelsegrytan Europa • Bure Holmbäck: Att göra sig ett namn - om Frans G....

Nr 1/1996: Vilhelm Moberg

Soldattorpet och gården på Liden • Den bredaxlade romankonstnären • Drömmen om Amerika • »Han förundrade sig över kraften i henne«. Mobergs kvinnoporträtt • Rebell i folkhemmet. Om »Soldat...

Nr 6/1995: Fritiof Nilsson Piraten

Förskott och genre - två problem i Piratens författarskap • Inbillningens makt som tankekomplex i Piratens författarskap • Piratens roman »Bokhandlaren som slutade bada« ...

Nr 5/1995: Viktor Rydberg

Med revolutionens kraft och ursinne • Om Rydbergs uppväxt i Jönköping • Rydberg som journalist • Rydberg, Gnistan och Ljungelden • Tolkien, Rydberg och Sandemose • Diktaren och forskaren ...

Nr 3-4/1995: Hjalmar Bergman och Fredrika Bremer

En dans »i sitt hjertas munterhet«. Fredrika Bremers författarskap • »Allt mänskligt har varit och är mitt«. Hjalmar Bergmans författarskap • Fredrika Bremer och Sokrates • Fredrika Bremer ...

Nr 2/1995: Edith Södergran

Estetiska teorier som influerade Södergrans författarskap • Landet som icke är vad det har varit. Södergrans Karelen • Edith Södergran och Hagar Olsson • Södergran och Obstfelder ...

Nr 1/1995: August Strindberg och Albert Engström

Albert från Lönneberga • Sonen Lars-Bruno om Albert Engström • Albert Engström och Evert Taube • En grafiker i mästarklass • Strindberg och det unga Sverige • Intima teaterns tillblivelse ...

Nr 5/1994: Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf och Kenzaburo Oe • Selma Selmissima - en stark personlighet • Gösta Berlings komplexa saga • Livets grymma karneval • Klara Gullas äpplen • Michel Tournier om »Nils Holgersson« ...

Nr 4/1994: Emanuel Swedenborg

Människan är kärlek - längtan hennes uttryck • Swedenborg som latinpoet • Swedenborgs poetiska språk • Swedenborgs religiösa betydelse i världen ...

Nr 3/1994: Harry Martinson

Harry Martinson och konsten • Psalmdiktaren Martinson • Harry Martinson och Linné • Begreppet väg i Martinsons liv och författarskap • Martinsons väg till lyriken ...

Nr 2/1994: Elin Wägner

Elin Wägner genom Kerstin Ekmans pennskaft • Elin Wägner som journalist • Elin Wägners roman »Dialogen fortsätter« • »Pennskaftet« – kvinnorörelsens klassiker ...

Nr 1/1994: Hjalmar Söderberg

Den engagerade sekelskiftesflanören • Johannes Edfeldt om Söderberg • Den nya kvinnan i Söderbergs liv och författarskap • Söderbergs förhållande till Strindberg ...

Nr 3/1993: Erik Axel Karlfeldt

Dalmålare och traditionsdyrkare • Erotiken i Karlfeldts diktning • Karlfeldt och Akademien • Samtal med Karlfeldts döttrar • Porträtt av Gerda – kvinnan bakom diktaren ...

NR 2/1993: Karin Boye

Boyes uppväxt i Stockholm • Den självbiografiska romanen »Kris« • Karin Boyes studenttid i Uppsala • Analys av Karin Boyes lyriska diktning • Intervju med brodern Ulf Boye ...

Nr1/1993: Erik Johan Stagnelius

Stagnelius sista tid i Stockholm • Stagnelius sedd med Almqvists ögon • Drogernas inflytande på Stagnelius' poesi • Erotikern och kärleksdiktaren Stagnelius • Stagnelius och Äonernas konung...