Nu startar en utredning som syftar till att stärka
skolbiblioteken och föreslår hur statens roll ska se ut vad
gäller läromedel
Nu har det kommit nya kommittédirektiv igen. Utredningarna duggar tätt från
utbildningsdepartementet. Snart finns det inte något område i skolan som inte är satt
under lupp! Ambitionerna från utbildningsdepartementet är det sannerligen inget fel på.
En särskild utsedd utredare, ska nu granska och föreslå åtgärder för att stärka
skolbiblioteken. Alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska nämligen ha
tillgång till skolbibliotek. Allt enligt idén om en likvärdig skola. Skolbiblioteken anses
vara av stor vikt för skolans samlade verksamhet. Hur ser det då egentligen ut med
skolbiblioteken?
Antalet skolbibliotek i landet syns vara på uppåtgående. Data från en studie (2017) har
213 av Sveriges 290 kommuner skolbibliotek med minst halvtidsbemanning – en
försiktig ökning med 11 kommuner sedan förra året (2016). Det visar den nationella
biblioteksstatistiken som Kungliga biblioteket (KB) publicerar årligen. År 2018 så
berättar Sveriges officiella biblioteksstatistik att bara 37 procent av landets elever har
tillgång till ett enskilt skolbibliotek, som är bemannat på halvtid eller mer. Det är inte
lätt att få en bra bild av hur det egentligen är ställt med skolbiblioteken?
Lägesbeskrivningarna syns motstridiga.
Kommunerna förmår ofta inte investera i skolbiblioteken Det finns stora
upprustningsbehov både vad det gäller skolbibliotekens lokaler och sist men inte minst
övrig utrustning. Jag besöker ofta skolor genom mina uppdrag och försöker alltid att
titta in på skolbiblioteket. En titt på skolbiblioteket ger bra information om skolans
status. För mig är skolbiblioteken ett hjärta och ett nav i skolans verksamhet som
läsutveckling, litteraturläsning m.m. kretsar kring. Numera räcker det inte med böcker i
bokhyllor. Det ska också finnas utrustning för digital verksamhet också. Ibland är
besöken en helt igenom en sorglig upplevelse.
Skolbibliotekarierna ska utredaren också undersöka. Ovanligt många skolor rapporterar
att de, av ekonomiska skäl eller svårigheter att rekrytera, absolut inte kan
halvtidsbemanna skolbiblioteken. Utredaren ska också föreslå förändringar av
utbildningen för skolbibliotekarier. Det är intressant. Vilka utvärderingar har egentligen
gjorts av skolbibliotekariernas utbildning? Det är ingen dum idé att skaffa sig en bra bild
av hur nuvarande system fungerar först.
Skolbibliotekarier är helt enkelt en bibliotekarie som arbetar på skolbibliotek. Det
förekommer också andra yrkestitlar på skolbiblioteken, exempelvis bibliotekspedagog,
biblioteksassistent och skolbiblioteksansvarig. Det kan också vara en lärare som har ett
särskilt ansvar för biblioteket. Utredaren ska utreda och föreslå åtgärder för att öka
tillgången till skolbibliotek och dessutom med särskilt utbildade och kompetenta
skolbibliotekarier.
Åsa Morberg, styrelsmedlem i DELS