Litteraturtidningen Parnass har funnits sedan 1993. Ibland är temat en specifik författare, ibland ett ämne som humor, flickböcker eller utopier. Här går det att botanisera i tidigare teman – och beställa fysiska exemplar.

Nr 4/2004: James Joyce

Den verklighetsnära Joyce. Leopold Bloom och Finnegans torn • Om Exiles, James Joyces enda drama • James Joyce och Hjalmar Söderberg ...

Nr 3/2004: Värmland

Esaias Tegnérs Sjelfbiografiska anteckningar • Geijers väg från klassicism till romantik • Gustaf Fröding och framtiden • Selma Lagerlöfs okända ungdomsdikter ...

Nr 2/2004: Maria Wine

Maria Wines formlidelse • Hennes lyrik är ingen »kvinnolyrik« • Den livgivande dikten • Ett surrealistiskt paraply • Kärleken som växer • Att gråta fädernas tårar - Horace Engdahl om Runeberg ...

Nr 1/2004: Harry Martinson

»Är naturen annat än ett stort medvetslöst poem?« • Drömmarna och den kalla tanken • Luffarens öga • Erik Axel Karlfeldt bredvid Harry Martinson ...

Nr 4/2003: Wendela Hebbe

Från Wendela Hebbe till Mustafa Can. En linje i socialreportagets historia • Textens och bildens uttryck i Wendela Hebbes bilderbok »I Skogen« • Almqvist och »Fruntimmers författarskap« ...

Nr 3/2003: Carl Michael Bellman

Världen som maskerad - Om Bellmans estradkonst • Ord och musik hos Bellman • Bellman i det gustavianska musiklivets mitt • Bellmanssällskapets Standardupplaga • Med Carl Michael på Klubben! ...

Nr 2/2003: Den heliga Birgitta

Hur gudomliga är Birgittas »Himmelska uppenbarelser«? • Ulf Birgersson – Den förste klosterhistorikern i Vadstena • Bilder av Birgitta i litteraturen ...

Nr 1/2003: John Cowper Powys

Om John Cowper Powys' Autobiography • Ensamhetens filosofi • Om Dostojevskijs och Powys mystik • Sven Erik Täckmarks besök hos John Cowper Powys • Wolf Solents dilemma ...

Nr 4/2002: Hjalmar Gullberg

Om Hjalmar Gullbergs syn på sin dikt och på sitt författarskap • Hjalmar Gullberg och musiken • Lär mig att vara sällsynt - Christian Braw om Gullberg • Om Greta Thott ...

Nr 3/2002: Ludvig Nordström

Marika Stiernstedt och Ludvig Nordström • Om den luddiga totalismens konkreta rötter • Ludvig Nordström som bildkonstnär • Ludvig Nordströms första år som journalist ...

Nr 2/2002: Agnes von Krusenstjerna

Om Agnes von Krusenstjernas uppväxtår i Gävle • En idé om befrielse hos Erik Gustaf Geijer och Agnes von Krusenstjerna • Den kvinnliga författarens kropp ...

Nr 1/2002: Fakiren (Axel Wallengren)

Falstaff, fakir – man med två huvuden • Axel Wallengren på födelsedag och utställning i Berlin • Axel Wallengren som utrikeskorrespondent • Fakiren och konsten ...

Nr 4/2001: Carl Jonas Love Almqvist

Almqvist – engagerad samhällsdebattör • Emilie Carlén och Carl Jonas Ludvig Almqvist • Hur Almqvist använder bilder i sina texter • Törnrosmusiken – fria fantasier i toner...

Nr 3/2001: Martin Koch och Ivar Lo-Johansson

Martin Koch – en grindstolpe i svensk proletärlitteratur • Martin Koch och de socialdemokratiska politikerna • Ivar Lo-Johanssons sammansatta realism • Om stilen i Traktorn ...

Nr 2/2001: Sonja Åkesson

Sonja, Gotland och det moderna • Vem förtrycker vem i Sonja Åkessons »Äktenskapsfrågan«? • Sonja Åkesson – en virtuell dramatiker • Hon måste gå sin egen väg ...

Nr 1/2001: Marcel Proust

Konstens många roller i Marcel Prousts roman »På spaning efter den tid som flytt« • Marcel Proust och sjukdomen • Detektiven på Rue Hamelin • Vad betyder ett namn? • Proust, Joyce och Eliot ...