Litteraturtidningen Parnass har funnits sedan 1993. Ibland är temat en specifik författare, ibland ett ämne som humor, flickböcker eller utopier. Här går det att botanisera i tidigare teman – och beställa fysiska exemplar.

Nr 1/2002: Fakiren (Axel Wallengren)

Falstaff, fakir – man med två huvuden • Axel Wallengren på födelsedag och utställning i Berlin • Axel Wallengren som utrikeskorrespondent • Fakiren och konsten ...

Nr 4/2001: Carl Jonas Love Almqvist

Almqvist – engagerad samhällsdebattör • Emilie Carlén och Carl Jonas Ludvig Almqvist • Hur Almqvist använder bilder i sina texter • Törnrosmusiken – fria fantasier i toner...

Nr 3/2001: Martin Koch och Ivar Lo-Johansson

Martin Koch – en grindstolpe i svensk proletärlitteratur • Martin Koch och de socialdemokratiska politikerna • Ivar Lo-Johanssons sammansatta realism • Om stilen i Traktorn ...

Nr 2/2001: Sonja Åkesson

Sonja, Gotland och det moderna • Vem förtrycker vem i Sonja Åkessons »Äktenskapsfrågan«? • Sonja Åkesson – en virtuell dramatiker • Hon måste gå sin egen väg ...

Nr 1/2001: Marcel Proust

Konstens många roller i Marcel Prousts roman »På spaning efter den tid som flytt« • Marcel Proust och sjukdomen • Detektiven på Rue Hamelin • Vad betyder ett namn? • Proust, Joyce och Eliot ...

Nr 4/2000: Verner von Heidenstam

Verner - Ett liv i bilder • Kunde Heidenstam skriva svenska? • Heidenstam skymtar det moderna • Den kreativa dagdrömmen – Heidenstam och Ekelöf • »Allt i mitt liv som likt solar blänkt« ...

Nr 3/2000: Fredrika Bremer

Fredrika och det djuriska • Ur en av Fredrika Bremers skissböcker • Fredrika Bremers drama »Trälinnan« • Breven till Carl Gustaf von Brinkman återfunna...

Nr 2/2000: Hänryckning

Petrus de Dacia – En medeltida Pygmalion • Litterära kvinnogestalter i Amerikas 1600-tal • Om Poul Bjerres roll i Amelie Posses liv och författarskap • Om Sonja Åkesson i tiden ...

Nr 1/2000: Emilie Flygare-Carlén

En storsäljare på 1800-talet. Om »Rosen på Tistelön« • Psykologisk pardans i »Ett år« • Om könens roller hos Emilie Flygare-Carlén • »Romanhjeltinnan«, en roman om romanläsandet ...

Nr 4/1999: Nittital

Decennierna som »nydaningsskeden« • Några tankar kring Heidenstams »Renässans« • Selma Lagerlöf och århundradeskiftet • Frödings väg till modernismen ...

Nr 3/1999: Stig Dagerman

Det urtagna hjärtat. Om romanen »Bröllopsbesvär« • Syndikalisten • Barnet och världen • Kommentar till »Tusen år hos Gud« • Om ångestupplevelsen i »Ormen« • Nordens huvudstad – svenska andar ...

Nr 2/1999: Nils Ferlin

Åke Runnquist om trollkarlen Ferlin • Ferlins systrar om sin bror • Poet poste restante • Klarabohemen • Det stora kommadramat • Amerikanen och den svenska folkkaraktären. ...

Nr 1/1999: August Strindberg

Brev, brev och ännu flera brev • Strindberg som europé • Att filma Strindberg • Den gammalmodige avantgardisten • Strindberg, teknologerna och ryssen • Strindbergs kokbok ...

Nr 6/1998: Svenska Vitterhetssamfundet

Att ge ut 1600-talstexter • Vad gör Svenska Vitterhetssamfundet? • Sophia Elisabeth Brenner - lärd kvinna och författare i stormaktstidens Sverige • Ordensvurmen Johan Henric Kellgren ...

Nr 4-5/1998: Gustaf Fröding

Den internationelle Fröding • Värmland i Frödings dikter • Den folklige Fröding • Metropoler och provinser i Gustaf Frödings kåserier • Mötet mellan Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding ...

Nr 3/1998: Dan Andersson

Skollärarpojken från Skattlösberg • Dan Andersson och Ivar Lo • Möte med Waldemar Bernhard • David Ramm och tjärbrännaren • Rebecka - Dan Anderssons vän och biktmoder ...