Nya numret av Parnass uppmärksammar tryckfriheten

Parnass nr 1 2016: Tryckfrihet – grunden för fria författare

 

I år är det 250-årsjubileum av Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning (TF) som kom 1766. Parnass ägnar därför årets första nummer åt tryckfrihet! Men trots tryckfrihetsförordningen har inte tryckfriheten varit helt säkrad. I en inledande artikel beskriver Jonas Nordin, som är projektledare för KB:s aktiviteter under jubileumsåret och redaktör för webbplatsen frittord250.se, utvecklingen. Religion, politik och erotik är det som under århundradenas lopp fått svenska makthavare att väcka tryckfrihetsåtal. Flera ryktbara tryckfrihetsrättegångar vittnar om det: Thorilds skrift om det allmänna förståndets frihet 1792, religionsmålet mot Geijer 1821, Hierta och indragningarna av Aftonbladet på 1830-talet, Giftasprocessen mot Strindberg 1884 och åtalet mot Fröding 1896.

 

På 1930-talet gällde striden Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen och Else Kleens försvar av Bruno Poukkas Gröna ön. På 1940-talet var det Bengt Anderbergs Kain. Ord från scenen var lättare att censurera, eftersom teatern inte skyddades av tryckfrihetsförordningen. Sålunda censurerades Bertil Malmbergs Excellensen och Vilhelm Mobergs dramatisering av Rid i natt. Scenen med den trojanska hästen i Karl Gerhards revy Gullregn förbjöds och Axel Kiellands ockupationsdrama Om ett folk vill leva fick inte uppföras.

 

Det går att urskilja tre kritiska perioder i den svenska tryckfrihetslagstiftningen:
1) 1766 – 1774 rådde grundlagsskyddad tryckfrihet. Därefter var den inskränkt av Gustav III och även efter hans död fram till 1809. År 1812 infördes Sveriges femte TF, men parallellt med denna fanns, fram till 1844, indragningsmakten. Med dess hjälp kunde man efter ett administrativt – inte juridiskt – beslut förhindra spridningen av misshagliga trycksaker.
2) Transportförbudet användes under åren 1940-1943 och riktade sig då framförallt mot den kommunistiska pressen.
3) Dagens sociala medier har sina problem, men det är inte egentligen en fråga för tryckfrihetslagstiftningen eftersom de vanligen saknar de förutsättningar som krävs för grundlagsskydd (utgivningsbevis och ansvarig utgivare).

 

Idag är tryckfriheten starkt hotad eller helt avskaffad i många länder. Hundratals författare, journalister och fotografer sitter fängslade runtom i världen. Med 250-årsjubileet gör Sverige en viktig markering hur avgörande tryckfrihet är för en demokrati.

Annat av eventuellt intresse

Tyvärr är kommentarformuläret stängt vid denna tidpunkt.