Parnass

Redaktion och styrelse

Redaktör Charlotta Kåks Röshammar • 079-332 81 44 • charlotta@parnass.nu
Postadress: Parnass, Hebergsgränd 2, 125 73 Älvsjö • info@parnass.nu
Annonser: Eva Gottfridsson • 073-100 10 95 eva@gottfridsson.se annons@parnass.nu

Parnass styrelse:
Ordförande: Barbro Thomas • 070-658 53 77 • barbro.thomas@gmail.com
Vice ordförande: Birgitta Wistrand • 070-343 96 79 • Birgitta.Wistrand@littvet.uu.se
Redaktör: Charlotta Kåks Röshammar • 079-332 81 44 • charlotta@parnass.nu
Kassör: Thomas Sidenbladh • 070-346 22 82 • thomas@sidenbladh.com
Sekreterare: Erica Fritzdorf • 070-319 04 77 • ericaf@live.se

Annonsera

Annonsera i Parnass och nå Sveriges intressantaste målgrupp! För annonsbeställning och inbladning, kontakta Parnass på e-postadressen eva@gottfridsson.se

UTGIVNING 2020

Nr

Tema

Beställningsdag

Materialdag

Utkommer

1 Bengt Anderberg

13 januari

27 januari

25 februari

2 Maria Sandel och Öppna dörrar – författarhem och författarmiljöer

8 maj (inkl lämning av råmaterial)

13 maj (gäller färdiga annonser)

2 juni

3 Jolo, Jan Olof Olsson

3 augusti

17 augusti

15 september

4 Humor genom tiderna

12 oktober

26 oktober

24 november

ANNONSPRISLISTA

Annonsmått, mm

Bredd

Höjd

Pris

Baksida, format:

210 mm

275 mm

7500 kr

Helsida:

5500 kr

Helsidans satsyta är:

174 mm

229 mm

Halvsida, stående:

82 mm

229 mm

3500 kr

Halvsida, liggande:

174 mm

112 mm

3500 kr

Kvartssida, stående:

82 mm

112 mm

2400 kr

Kvartssida, liggande:

174 mm

56 mm

2400 kr

Åttondelssida

82 mm

56 mm

1500 kr

Alla priser är exklusive moms. 10 procents mängdrabatt för bokning i fyra nummer. DELS medlemssällskap har rabatterade priser. Kontakta eva@gottfridsson.se.

Viktigt! Annonsen bör utformas så att texten ligger inom ramarna för satsytan. Om annonsen har en heltäckande bild eller tonplatta i botten så bör den anpassas till formatet på helsidan, och är bilden utfallande ska 5 mm extra marginal läggas till. Vår redigerare kan vid behov ta fram annonsoriginal – kontakta Parnass på e-postadressen annons@parnass.nu

MATERIALLÄMNING

Skicka annonsoriginal eller annonsmaterial till annons@parnass.nu

TRYCK

Tidningen trycks hos Trydells tryckeri i Laholm

Prenumerera

Prenumerationspriser:
Sverige: 230 kr (för medlemmar i ett litterärt sällskap 200 kr)
Norden och övriga Europa: 310 kr (för medlemmar i ett litterärt sällskap 280 kr)
Övriga världen: 330 kr
Skicka din beställning med namn och adress till info@parnass.nu eller per brev: Parnass, Hebergsgränd 2, 125 73 Älvsjö. Inbetalningsavi kommer på posten.

Lösnummer

För att hitta din närmaste Parnass-återförsäljare på kartan, skriv in din adress och tryck på "Sök". Du kan även beställa lösnummer hos nätbutiken Kulturtidskrifter eller direkt från redaktionen. Kontakta info@parnass.nu om det inte finns något försäljningsställe i din närhet eller om Parnass inte finns på något av de i kartan angivna försäljningsställena.

Postnummer eller adress

Radie:

Beställ gamla nummer

En del äldre nummer av Parnass finns att beställa från vårt lager, till priset av 30 kronor per nummer. Numren från 2019 kostar 60 kronor/nummer och nummer från 2020 kostar 69 kronor/nummer. Portokostnader tillkommer. Vissa nummer kan vara slut.

Stäng

Litteraturtidningen Parnass publiceras av de litterära sällskapen i Sverige sedan 1993 och utkommer fyra gånger per år. Varje nummer har ett litterärt tema men innehåller också andra litteraturorienterade artiklar liksom information om aktuella litterära händelser, notiser och ett kalendarium över litterära arrangemang i hela Sverige. Här presenteras samtliga utkomna nummer av Parnass. Klicka på en utgåva för att läsa en fullständig innehållsförteckning och – i vissa fall – utvalda artiklar.

Nr 3/2020: JOLO

Två litteraturfejder i olika tider • "Fantastiskt att det kan komma något gott av den förbannade coronan" • Nya boken Sverige Läser! guidar till spännande läsning • Vid sidan av händelsernas... Läs mer!
Nr 2/2020: MARIA SANDEL

Daniel Östersjö hittade Elsie Johanssons melodier • Maria Sandel – pionjären • Hon lyfte köket som samhällsarena• ”Kära Maria Sandel” – Lena Tallberg skriver en hälsning från 2020 • Bevarade... Läs mer!
NR 1/2020: BENGT ANDERBERG

Charlotta Kåks Röshammar: Hånad och hyllad – romanen Kain i hetluften • Lena Andersson om att få Bengt Anderbergpriset • Göran Wessberg: Med porrbok genom tullen • Reportage hos Bengt... Läs mer!
Nr 4/2019: Bodil Malmsten

• Ledare: Hon är verkligen värd ett sällskap•"Hon var sin egen genre"• Cecilia Petterson: En språkkonstnär som hyllas av alla•Annina Rabe: Hennes starka framtong blev ofta ett probelm•Maria... Läs mer!
Nr 3/2019: Flickböcker

»Äntligen finns det plats för flickorna« • »Passiva hjältinnor - en felaktig bild av flickböckerna« • »... och reportern Ulla visade vägen« • Den motvilliga flickboksförfattaren•... Läs mer!
Nr 2/2019: Utopier och dystopier

»Därför lockas vi in i det mörka« • »Almqvists 1800-talserotik« • »Den försts svenska sciene-fictionromanen« • Harry Martinsons Aniara • Internet vår tids Kallocain •Klimatfiktioner• Ebba... Läs mer!
Nr 1/2019: Lennart Hellsing

• Ledare: Lennart Hellsing sätter färg på tillvaron•Lennart Hellsing var de ständiga överraskningarnas man• Dikter direkt från barnkammaren•Fibben Hald: Så vitt jag minns •Lennart Hellsing... Läs mer!
Nr 4/2018: Novellen lever

• Ledare: Novellen passar alla åldrar•Novellen - en berättarkonst som aldrig dör• Nu vet hela Härnösand vem Alfhild Agrell är•Stella Kleve: Novellen som fällde både författaren och... Läs mer!
Nr 3/2018: Det litterära reportaget

• Ledare: Reportaget är viktigare än någonsin• Litterära reportage: Det litterära reportaget har en lång historia• Gustaf Hellström: Författaren som tog en chans och blev... Läs mer!
Nr 2/2018 • Litteratur om natur

Tiveden och Vättern var Folke Dahlbergs naturliga hem • De egna teckningarna blir omslag • Hans Lidman mycket mer än fiskeförfattare • Albert Viksten förstod tidigt naturens värden • Staffan... Läs mer!
Nr 1/2018 • Poesi

»Hon skapade med både ord och bild« (Harriet Löwenhjelm) • »Han var en skeptiker bland de självsäkra« (Werner Aspenström) • »Ur nöden föddes en poet« (Elsa Grave) • Nu står också Strindberg... Läs mer!
Nr 4/2017 • Tåg och böcker

Ett svartsjukedrama med känd svensk tågresenär • Miss Howitt köpte sig en enkel biljett till Stockholm • Den första svenska dikten om tåg? • Norrbotten tur och retur – en resa med Eyvind... Läs mer!
Nr 3/2017 • Stig Sjödin/Bildning

Poeten från Jernverket – en av de allra största • Stig Sjödin förnyade arbetardiktningen • »Stig Sjödins ångest lyser upp människors ansikten« • Gluntarnas skapare firar 200-årsjubileum •... Läs mer!
Nr 2/2017 • Deckare

Det moderna svenska deckarundret • Almqvist skrev den första svenska kriminalberättelsen • Stockholms-Detektiven – den första detektivromanen • Pionjären Frank Heller • Mord och mat föll... Läs mer!
Nr 1/2017 • Sara Lidman

Sara Lidman - en glödande språkkonstnär • »Tjärdalen« satte en hel generation i gungning • »Sara Lidman är Sveriges Gabriel García Márquez« • Helga Henschen - för alltid Rebella • August... Läs mer!
Nr 4/2016 • Landsbygdsskildringar

Sven Edvin Salje: Bodbiträdet som blev bokmiljonär • Den nationella arenan och den regionala litteraturen • Margit Friberg fångar Ölands själ • Stad och land: Gunilla Kindstrand, Tomas Klas... Läs mer!
Nr 2-3/2016 • Povel Ramel

Povel och brunnskulturen • Povel och mamma Dagmar • Povel och jazzen • Vet ni vad F.F.F.F. innebär? • Fru Lenngren - en skrivande kvinna i 1700-talets Sverige • Med Gustaf Fröding i kosmos •... Läs mer!
Nr 1/2016 • Tryckfrihetsförordningen 250 år

Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning 250 år • Ett barn av tryckfriheten: Göteborgske Spionen • Naggens Sedlighetsnummer 1915 • Strindberg och Giftasprocessen • Else Kleen och... Läs mer!
Nr 4/2015 • Klassiker

Södra Latin – en skola som inger stor läslust • Möt Selma i Backa och Fredrika på Årsta slott • Med klass 5 till Strindbergs Hemsö • Bokhunden och Astrid Lindgren – ett läsfrämjande projekt •... Läs mer!
Nr 2-3/2015 • Carl Michael Bellman

Bellmans språk gör honom ständigt aktuell • Stockholm på Carl Michael Bellmans tid • Danmark – Bellmans andra hemland • Kring Bellman, Bellmanhuset och Par Bricole • Tomas Tranströmer i våra... Läs mer!
Nr 1/2015 • Lars Ahlin

Lars Ahlin och Arne Jones - vänner livet ut • Ahlin, Aronson och det alternativa fyrtiotalet • Klivet in i "den osynliga staden" • Det var något speciellt med barnen från Västernorrland •... Läs mer!
Nr 4/2014 • Britt G. Hallqvist

Martin Hallqvist: Britt G:s liv, som jag sett det • En ljus barnatro • Hallqvist lärde mig älska språket • Det aviga barnet • Barnbokens långa tradition i Sverige • Frank Hellers debut som... Läs mer!
Nr 3/2014 • 1914 och första världskriget

Poeternas krig: Dikt och politik i första världskrigets Sverige • Elin Wägner – Stadsbud i fredens tjänst • Peter Englund: I striden bodde både skönhet och sorg • »Förbannade tid!« Karlfeldt... Läs mer!
Nr 2/2014 • Erik Axel Karlfeldt

Den kluvna poeten • En högkrönt bröllopsälg • Karlfeldt, de svenska blommornas och den svenska trädgårdens skald • Levde i Stockholm- men hade hjärtat i Dalarna • Karlfeldts nära vänner... Läs mer!
Nr 1/2014 • Vikingar och det fornnordiska

Från de isländska sagorna till Röde Orm och Asterix • Runorna – vikingarnas skriftspråk • Viktor Rydberg och hjältesagan • Karin Boye och Eddan • Fridegårds trälar – vikingatidens... Läs mer!
Nr 4/2013 • Per Anders Fogelström

Starka kvinnoporträtt i Fogelströms berättelser • Ett liv för litteraturen, freden och miljön • Det sociala arvet synliggörs i Fogelströms stadsserie • Sven Delblanc upptäckte Alice Munro... Läs mer!
Nr 3/2013 • Edith Södergran och det finlandssvenska

Den finlandssvenska litteraturen och klassikerna • Olof Ruin – Finlandssvensk i Sverige och svensk i Finland • Svensk litteratur förtvinar utan finlandssvenska författare • Mumintrollets väg... Läs mer!
Nr 2/2013 • Birger Sjöberg

Sjöbergs kluvna förhållande till barndomsstaden • Om kvinnorna i Kvartetten som sprängdes • Kriser och kransar – dikter om drömmen, dikten och djupets krafter • Ragnar Thoursie – poeten som... Läs mer!
Nr 1/2013 • Författarna och modet

Jolo – ett engelskt modelejon från Birkastan • Strindberg gav kläderna ny laddning • De slängde snörlivet och krävde rösträtt • 1920-talets moderna kvinna i tidens svenska samtidsromaner •... Läs mer!
Nr 4/2012 • Stig Dagerman – kultförfattaren

Elfriede Jelinek: Jag beundrar Dagermans sans • Björn Ranelid återvänder ständigt till Dagerman • Le Clézio i Dagermans skog • Ökat Dagerman-intresse i Frankrike och USA • Ellen Key – en... Läs mer!
Nr 2-3/2012 • Kvinnliga författare i Norden

Völvan – Vad en kvinna kväder • Herbjörg Wassmos kvinnor bryter sina förbannelser • Ebba Witt-Brattström om Sofi Oksanen • Märta Tikkanen om Fredrika Runeberg • Pia Tafdrup och Eva Ström är... Läs mer!
Nr 1/2012 • Strindbergs många ansikten

P O Enquist om att vara Strindberg nära • Henning Mankell om Röda rummet • Debatt om Strindbergs samhälls- och klassanalyser • Strindberg och det stundande världskriget • Bergslagen i... Läs mer!
Nr 4/2011 • Klassiker med makt att förändra

Leif Pagrotsky om Kallocain och kulturpolitiken • Karin Boye – från symbol till förebild • Hierta visade mediernas makt • Makt och ära i 1200-talets Sverige • Det gick inte an – Almqvist och... Läs mer!
Nr 3/2011 • Översättningens svåra konst

Den (nästan) omöjlige Harry Martinson • Edith Södergrans lyrik utmanar och lockar • Made in Sweden – om svensk klassikerexport • Uppdrag: Nyöversättning • Att tolka tidens knut – innanför och... Läs mer!
Nr 2/2011 • Gustaf Fröding, Fredrika Bremer och Fredrika Runeberg

Samtal med Sven Wollter om Gustaf Fröding • Gustaf Fröding och kvinnorna • Disken, tvätten, barnen, boken. Har det hänt något, sedan Bremer och Runeberg? • Okunskap är lättare att bemöta än... Läs mer!
Nr 1/2011 • Konsten att bli gammal

Elsie Johansson – om åldrande och kärlekslängtan • Ivar-Lo drog igång debatten om vård av äldre • Att komma i nivå med Geijer • När Sven Delblanc lånade av Karen Blixen • Bengt Lagerkvist om... Läs mer!
Nr 4/2010 • Att minnas Gunnar Ekelöf

Om Gunnar Ekelöfrummet på Sigtunastiftelsen • Ovanligt med kurdisk furste i en svensk dikt • Resan till den sista strömmen. Om en resa till Turkiet sommaren 1968 • Elin Wägner, daggmasken och... Läs mer!
Nr 3/2010 • Göteborg och västsverige

Finns det en västkustlitteratur? • Thomas Thorild – skandalskalden • Skulle Strindberg gjort succé på Bokmässan? • Nytt internationellt intresse för Selma Lagerlöf • Med Alf Henrikson i... Läs mer!
Nr 2/2010 • Skåne som litterärt landskap

Om Ola Hansson och Vilhelm Ekelund • Hur Bombi Bitt fick sitt namn • Frank Heller och Lund • I Skåne med Frans G. Bengtsson • Victoria Benedictsson: lyrisk naturskildrare och feministisk... Läs mer!
Nr 1/2010 • Klassikerna språngbräda till svenska språket

Strindberg, Dagerman och Söderberg Theodor Kallifatides läromästare • Gunnar Ekelöf och det kurdiska • Ett svenskt kulturunder – är det möjligt? • Sonja Kovalevsky – mattesnillet som skrev... Läs mer!
Nr 4/2009 • Trubadurer

Medeltida kvinnliga trubadurer fascinerar fortfarande • Arvet från Bellman lade grunden till 1800-talets visor och 1900-talets trubadurer • Evert Taubes upplevelseresa till Trubadurien •... Läs mer!
Nr 3/2009 • Kvinnliga arbetarförfattare

Arbetarlitteraturens förmödrar: Fredrika Bremer och Sophie von Knorring • Fogelstadgruppen gav mod till de tidiga kvinnliga arbetarförfattarna • Maria Sandel och själsadeln • Stina Aronson... Läs mer!
Nr 2/2009 • Ibsen och Strindberg

Henrik Ibsen – det moderna dramats stora klassiker • Kvinnan hos Ibsen och Strindberg • Ibsen och Strindberg erövrar Paris • Svensk teater nyanserade Ibsens röst • Ibsenmuseet och... Läs mer!
Nr 1/2009 • Nordiska möten

Litterär samhörighet i Norden • Fredrika Bremer och de nordiska syskonfolken • Litteraturundervisningen i det finlandssvenska gymnasiet • Sivar Arnér – en författare delaktig i livet
Läs mer!
Nr 4/2008 • Olof von Dalin 300 år

Sagan om Hästen – politisk pamflett och litterärt mästerverk • Svensk skald försvarar dygden och får på nöten i Paris • Prästsonen från Halland som blev den moderna svenskans fader • Den... Läs mer!
Nr 3/2008 • Klassiker på teater, film och i TV

Selma Lagerlöf, Victor Sjöström och filmen • Dramatikern Strindberg – en naturmakts utbrott • Vilhelm Moberg på film och i TV • Hjalmar Bergman och filmmediet • Så blev romanen Åminne... Läs mer!
Nr 2/2008 • Sven Delblanc och det persiska

Sven Delblanc och R D Laing • Sven Delblancs radiopjäs »Göm dig i livets träd!« • Den vältalige modernisten • Om den mänskliga beröringen i Sven Delblancs författarskap • Livets ax och dödens... Läs mer!
Nr 1/2008 • Kvinnliga författare på resa

Den heliga Birgitta – resenär på 1300-talet • Fredrika Bremer – resenären som ville förändra världen • På resa i Sverige med Emilie Flygare-Carlén • Elin Wägner i Wien mellan två världskrig •... Läs mer!
Nr 4/2007 • Pippi Långstrump

Ur-Pippi var oförskämd, ohövlig och bullrig • Pippi Långstrump – Nietzsches övermänniska • Kritikerna och Pippi Långstrump • Pippi – i myssoffa eller i giftskåpet? • Pippi Långstrump – det... Läs mer!
Nr 3/2007 • Ungdomar

Kan ny teknik öka intresset för klassikerna? • De unga och Stig Dagerman • Ivar Lo-Johansson – Ett författarskap för de unga • Stagnelius kunde som ingen annan sätta ord på ungdomars tankar... Läs mer!
Nr 2/2007 • Havet

Emilie Flygare-Carlén och havet • Jacob Wallenberg och Min son på galejan • På kryss med Evert Taube • Litteraturen, Harry Martinson och havet • Gösta Werner – en sjölivets berättare • Njals... Läs mer!
Nr 1/2007 • Carl von Linné

Den mångsidige Linné • Linné om alkoholens följder • Avhandlingsförfattaren Linné • Alf Henrikson, August Strindberg, Dag Hammarskjöld och Sven Delblanc om Linné • Gunnar Ekelöf som... Läs mer!
Nr 4/2006 • Sven Delblanc möter Strindberg

Reinhold Ljunggren satte Trosa på kartan • Sven Delblanc som litteraturkritiker • Än klappar hjärtan för Delblanc • Almqvisträttegången – den svenska litteraturhistoriens stora kriminalgåta •... Läs mer!
Nr 3/2006 • Hjalmar Söderberg

Hur Söderberg läste Strindbergs Sömngångarnätter • Om känsla och förnuft i politiken • Hjalmar Söderberg som internationell dramatiker • Hjalmar Söderberg på andra språk • Tjechovs vita villa... Läs mer!
Nr 2/2006 • Selma Lagerlöf

Så förnyade Selma Lagerlöf skolan, svenskan och Sverige • Två jämbördiga européer – Selma Lagerlöf och Romain Rolland • Selma Lagerlöf – ett författarliv • »Jag har i vart fall dragit... Läs mer!
Nr 1/2006 • Norrbotten

Att synliggöra det osedda. Stina Aronsson om Norrbotten • Ett personligt porträtt av Einar Wallquist • Eyvind Johnson och storstadsmodernismen • Den outtröttlige Björn-Erik Höijer • Erik... Läs mer!
Nr 4/2005 • Olof Högberg

Norrlands nya kvinna • Den stora vreden och Norrlands återkomst • Den stora ville alla ha, men ingen ville ha Vreden • »Jagets enhet, skapelsens pärla, är på väg att sprängas!« • Dag... Läs mer!
Nr 3/2005 • Helga Henschen och Elsa Grave

Vägen till Rebella • Helga Henschen, drottning av stora bokstaven H • Elsa Grave och påfågeln • »Min gröna dröm är röd« • Elsa Graves poesi • »Det är något visst med att inte vara död än!«
Läs mer!
Nr 2/2005 • Alf Henrikson

Dagsversmakare och poet • Lugn beklämning. Om AH:s radiokrönikor 1939 • Hemmastadd i Bibelns myter och berättelser • Berättaren vars bokstäver aldrig tar slut • En god trollkarl med många... Läs mer!
Nr 1/2005 • De unga och psykoanalysen

När sexualiteten kom på scen • Psykoanalysen och Poul Bjerre • Harry, Moa och »körtelfunktionalismen« • Om Rabbe Enckell och psykoanalysen • Alfred Adler, Poul Bjerre och de unga •... Läs mer!
Nr 4/2004 • James Joyce

Den verklighetsnära Joyce. Leopold Bloom och Finnegans torn • Om Exiles, James Joyces enda drama • James Joyce och Hjalmar Söderberg • Valfränderna Gunnar Ekelöf, James Joyce och Pentti... Läs mer!
Nr 3/2004 • Värmland

Esaias Tegnérs Sjelfbiografiska anteckningar • Geijers väg från klassicism till romantik • Gustaf Fröding och framtiden • Selma Lagerlöfs okända ungdomsdikter • Tage Aurell, berättaren från... Läs mer!
Nr 2/2004 • Maria Wine

Maria Wines formlidelse • Hennes lyrik är ingen »kvinnolyrik« • Den livgivande dikten • Ett surrealistiskt paraply • Kärleken som växer • Att gråta fädernas tårar - Horace Engdahl om Runeberg... Läs mer!
Nr 1/2004 • Harry Martinson

»Är naturen annat än ett stort medvetslöst poem?« • Drömmarna och den kalla tanken • Luffarens öga • Erik Axel Karlfeldt bredvid Harry Martinson • Spåren av Kristianstad i Gustaf Hellströms... Läs mer!
Nr 4/2003 • Wendela Hebbe

Från Wendela Hebbe till Mustafa Can. En linje i socialreportagets historia • Textens och bildens uttryck i Wendela Hebbes bilderbok »I Skogen« • Almqvist och »Fruntimmers författarskap« • Hur... Läs mer!
Nr 3/2003 • Carl Michael Bellman

Världen som maskerad - Om Bellmans estradkonst • Ord och musik hos Bellman • Bellman i det gustavianska musiklivets mitt • Bellmanssällskapets Standardupplaga • Med Carl Michael på Klubben! •... Läs mer!
Nr 2/2003 • Den heliga Birgitta

Hur gudomliga är Birgittas »Himmelska uppenbarelser«? • Ulf Birgersson – Den förste klosterhistorikern i Vadstena • Bilder av Birgitta i litteraturen • Heliga Birgitta som författare och... Läs mer!
Nr 1/2003 • John Cowper Powys

Om John Cowper Powys' Autobiography • Ensamhetens filosofi • Om Dostojevskijs och Powys mystik • Sven Erik Täckmarks besök hos John Cowper Powys • Wolf Solents dilemma • Eyvind Johnson på... Läs mer!
Nr 4/2002 • Hjalmar Gullberg

Om Hjalmar Gullbergs syn på sin dikt och på sitt författarskap • Hjalmar Gullberg och musiken • Lär mig att vara sällsynt - Christian Braw om Gullberg • Om Greta Thott • Hägern och de verbala... Läs mer!
Nr 3/2002 • Ludvig Nordström

Marika Stiernstedt och Ludvig Nordström • Om den luddiga totalismens konkreta rötter • Ludvig Nordström som bildkonstnär • Ludvig Nordströms första år som journalist • Dräkt och prydnader i... Läs mer!
Nr 2/2002 • Agnes von Krusenstjerna

Om Agnes von Krusenstjernas uppväxtår i Gävle • En idé om befrielse hos Erik Gustaf Geijer och Agnes von Krusenstjerna • Den kvinnliga författarens kropp • Agnes von Krusenstjernas elektriska... Läs mer!
Nr 1/2002 • Fakiren (Axel Wallengren)

Falstaff, fakir – man med två huvuden • Axel Wallengren på födelsedag och utställning i Berlin • Axel Wallengren som utrikeskorrespondent • Fakiren och konsten • Siri Derkert och... Läs mer!
Nr 4/2001 • Carl Jonas Love Almqvist

Almqvist – engagerad samhällsdebattör • Emilie Carlén och Carl Jonas Ludvig Almqvist • Hur Almqvist använder bilder i sina texter • Törnrosmusiken – fria fantasier i toner • En brusten... Läs mer!
Nr 3/2001 • Martin Koch och Ivar Lo-Johansson

Martin Koch – en grindstolpe i svensk proletärlitteratur • Martin Koch och de socialdemokratiska politikerna • Ivar Lo-Johanssons sammansatta realism • Om stilen i Traktorn • Dr. Munthes roll... Läs mer!
Nr 2/2001 • Sonja Åkesson

Sonja, Gotland och det moderna • Vem förtrycker vem i Sonja Åkessons »Äktenskapsfrågan«? • Sonja Åkesson – en virtuell dramatiker • Hon måste gå sin egen väg • En skildring i brev av Gunhild... Läs mer!
Nr 1/2001 • Marcel Proust

Konstens många roller i Marcel Prousts roman »På spaning efter den tid som flytt« • Marcel Proust och sjukdomen • Detektiven på Rue Hamelin • Vad betyder ett namn? • Proust, Joyce och Eliot •... Läs mer!
Nr 4/2000 • Verner von Heidenstam

Verner - Ett liv i bilder • Kunde Heidenstam skriva svenska? • Heidenstam skymtar det moderna • Den kreativa dagdrömmen – Heidenstam och Ekelöf • »Allt i mitt liv som likt solar blänkt« •... Läs mer!
Nr 3/2000 • Fredrika Bremer

Fredrika och det djuriska • Ur en av Fredrika Bremers skissböcker • Fredrika Bremers drama »Trälinnan« • Breven till Carl Gustaf von Brinkman återfunna • Några dagboksblad från »Lifvet i... Läs mer!
Nr 2/2000 • Hänryckning

Petrus de Dacia – En medeltida Pygmalion • Litterära kvinnogestalter i Amerikas 1600-tal • Om Poul Bjerres roll i Amelie Posses liv och författarskap • Om Sonja Åkesson i tiden • Svensk psalm... Läs mer!
Nr 1/2000 • Emilie Flygare-Carlén

En storsäljare på 1800-talet. Om »Rosen på Tistelön« • Psykologisk pardans i »Ett år« • Om könens roller hos Emilie Flygare-Carlén • »Romanhjeltinnan«, en roman om romanläsandet • Rabbe... Läs mer!
Nr 4/1999 • Nittital

Decennierna som »nydaningsskeden« • Några tankar kring Heidenstams »Renässans« • Selma Lagerlöf och århundradeskiftet • Frödings väg till modernismen • Internationella inslag i Hjalmar... Läs mer!
Nr 3/1999 • Stig Dagerman

Det urtagna hjärtat. Om romanen »Bröllopsbesvär« • Syndikalisten • Barnet och världen • Kommentar till »Tusen år hos Gud« • Om ångestupplevelsen i »Ormen« • Nordens huvudstad – svenska andar... Läs mer!
Nr 2/1999 • Nils Ferlin

Åke Runnquist om trollkarlen Ferlin • Ferlins systrar om sin bror • Poet poste restante • Klarabohemen • Det stora kommadramat • Amerikanen och den svenska folkkaraktären. Om... Läs mer!
Nr 1/1999 • August Strindberg

Brev, brev och ännu flera brev • Strindberg som europé • Att filma Strindberg • Den gammalmodige avantgardisten • Strindberg, teknologerna och ryssen • Strindbergs kokbok • Swedenborgs... Läs mer!
Nr 6/1998 • Svenska Vitterhetssamfundet

Att ge ut 1600-talstexter • Vad gör Svenska Vitterhetssamfundet? • Sophia Elisabeth Brenner - lärd kvinna och författare i stormaktstidens Sverige • Ordensvurmen Johan Henric Kellgren •... Läs mer!
Nr 4-5/1998 • Gustaf Fröding

Den internationelle Fröding • Värmland i Frödings dikter • Den folklige Fröding • Metropoler och provinser i Gustaf Frödings kåserier • Mötet mellan Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding • Den... Läs mer!
Nr 3/1998 • Dan Andersson

Skollärarpojken från Skattlösberg • Dan Andersson och Ivar Lo • Möte med Waldemar Bernhard • David Ramm och tjärbrännaren • Rebecka - Dan Anderssons vän och biktmoder • Strövtåg genom Dan... Läs mer!
Nr 2/1998 • Tora Dahl och Knut Jaensson

Tora Dahls väg till författarskapet • Intervju med Tora Dahl sommaren 1978 • Tora Dahl om sin mästare Lim-Johan • Att med konsten som föredöme omgestalta livet • Knut Jaensson – några... Läs mer!
Nr 1/1998 • Pär Lagerkvist

Barndomen, myterna, symbolerna • Mottext - medtext - livstext. Några anteckningar om det monologiska och dialogiska i Pär Lagerkvists romankonst • Akropolis versus »Bödeln« • Den bortskymde •... Läs mer!
Nr 6/1997 • Ellen Key

Perspektiv på »Barnets århundrade« • Ellen, Vitalis och Hjalmar • Ellen Key och skönheten • Hemmet vid Vätterns strand • Farliga moraliska omstörtare - Ellen Key och Hjalmar Söderberg •... Läs mer!
Nr 4-5/1997 • Evert Taube

Fyrvaktarns gosse • Lars Forssell, 22 år, ger sin bild av diktaren • Evert Taube och den provensalska trubadurtraditionen • Ett porträtt i sidobelysning • Ordmålaren • Olle Adolphson om... Läs mer!
Nr 3/1997 • Gunnar Ekelöf

Sätt att läsa Ekelöf • En skuggas liv. Några synpunkter på »Sagan om Fatumeh« • Ekelöf och Epidavros • Ekelöf och Vlachernemadonnan • Inspiration från Gunnar Ekelöf i ett »vinterbrev« från... Läs mer!
Nr 2/1997 • Moa Martinson

Moa Martinson – en av våra klassiker • Moa Martinson och 1930-talets självbiografiska romaner • Två brevskrivare - Moa Martinson och Tage Erlander • Moa Martinson möter Sara Lidman • Om... Läs mer!
Nr 1/1997 • Artur Lundkvist

Några ord om ursprunget till Artur Lundkvists skriftflöde • De missaktade afolyrismerna • Claude Simon: Vackert minne av en varm man • Artur Lundkvist som filmkritiker • Artur Lundkvist och... Läs mer!
Nr 6/1996 • Frans G. Bengtsson

Meditationer om ett museum • Balladen om franske kungens spelmän • Kung Karls värja – en provokativ sonett • Om Frans G. Bengtssons förhållande till författaren Joseph Conrad • Hur Röde Orm... Läs mer!
Nr 4-5/1996 • Romantiska Förbundet

Om rättegången mot Fröding • Madame de Sévigné hos monsieur Proust • Vittnesgill vagant – Harald Forss • En yrsel söker sitt rum – Bo Setterlind • Lars Englund och kortdikten • Olle Svensson... Läs mer!
Nr 3/1996 • Anna Maria Lenngren

Kommentarer till Anna Maria Lenngrens »Pojkarne« och »Ett sätt att göra herdakväden« • Att översätta Anna Maria Lenngren till engelska • Ebba Witt-Brattström: Hon visste vad hon talade om •... Läs mer!
Nr 2/1996 • Eyvind Johnson

Örjan Lindberger: Här har du ditt liv • Porträtt av författaren som ung • Så mötte jag författaren Eyvind Johnson • I lidelsegrytan Europa • Bure Holmbäck: Att göra sig ett namn - om Frans G... Läs mer!
Nr 1/1996 • Vilhelm Moberg

Soldattorpet och gården på Liden • Den bredaxlade romankonstnären • Drömmen om Amerika • »Han förundrade sig över kraften i henne«. Mobergs kvinnoporträtt • Rebell i folkhemmet. Om »Soldat... Läs mer!
Nr 6/1995 • Fritiof Nilsson Piraten

Förskott och genre - två problem i Piratens författarskap • Inbillningens makt som tankekomplex i Piratens författarskap • Piratens roman »Bokhandlaren som slutade bada« • Kring... Läs mer!
Nr 5/1995 • Viktor Rydberg

Med revolutionens kraft och ursinne • Om Rydbergs uppväxt i Jönköping • Rydberg som journalist • Rydberg, Gnistan och Ljungelden • Tolkien, Rydberg och Sandemose • Diktaren och forskaren... Läs mer!
Nr 3-4/1995 • Hjalmar Bergman och Fredrika Bremer

En dans »i sitt hjertas munterhet«. Fredrika Bremers författarskap • »Allt mänskligt har varit och är mitt«. Hjalmar Bergmans författarskap • Fredrika Bremer och Sokrates • Fredrika Bremer... Läs mer!
Nr 2/1995 • Edith Södergran

Estetiska teorier som influerade Södergrans författarskap • Landet som icke är vad det har varit. Södergrans Karelen • Edith Södergran och Hagar Olsson • Södergran och Obstfelder • Edith... Läs mer!
Nr 1/1995 • August Strindberg och Albert Engström

Albert från Lönneberga • Sonen Lars-Bruno om Albert Engström • Albert Engström och Evert Taube • En grafiker i mästarklass • Strindberg och det unga Sverige • Intima teaterns tillblivelse •... Läs mer!
Nr 5/1994 • Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf och Kenzaburo Oe • Selma Selmissima - en stark personlighet • Gösta Berlings komplexa saga • Livets grymma karneval • Klara Gullas äpplen • Michel Tournier om »Nils Holgersson«... Läs mer!
Nr 4/1994 • Emanuel Swedenborg

Människan är kärlek - längtan hennes uttryck • Swedenborg som latinpoet • Swedenborgs poetiska språk • Swedenborgs religiösa betydelse i världen • Om Swedenborg, Strindberg, subjektiviteten... Läs mer!
Nr 3/1994 • Harry Martinson

Harry Martinson och konsten • Psalmdiktaren Martinson • Harry Martinson och Linné • Begreppet väg i Martinsons liv och författarskap • Martinsons väg till lyriken • Om översättningen av... Läs mer!
Nr 2/1994 • Elin Wägner

Elin Wägner genom Kerstin Ekmans pennskaft • Elin Wägner som journalist • Elin Wägners roman »Dialogen fortsätter« • »Pennskaftet« – kvinnorörelsens klassiker • Kärleken som tema i Elin... Läs mer!
Nr 1/1994 • Hjalmar Söderberg

Den engagerade sekelskiftesflanören • Johannes Edfeldt om Söderberg • Den nya kvinnan i Söderbergs liv och författarskap • Söderbergs förhållande till Strindberg • Bakgrunden till ett... Läs mer!
Nr 3/1993 • Erik Axel Karlfeldt

Dalmålare och traditionsdyrkare • Erotiken i Karlfeldts diktning • Karlfeldt och Akademien • Samtal med Karlfeldts döttrar • Porträtt av Gerda – kvinnan bakom diktaren • Karlfeldt och... Läs mer!
Nr 2/1993 • Karin Boye

Boyes uppväxt i Stockholm • Den självbiografiska romanen »Kris« • Karin Boyes studenttid i Uppsala • Analys av Karin Boyes lyriska diktning • Intervju med brodern Ulf Boye • Samtidsromanen... Läs mer!
Nr 1/1993 • Erik Johan Stagnelius

Stagnelius sista tid i Stockholm • Stagnelius sedd med Almqvists ögon • Drogernas inflytande på Stagnelius' poesi • Erotikern och kärleksdiktaren Stagnelius • Stagnelius och Äonernas konung •... Läs mer!