En stormig relation – August Strindbergs brev till Harriet Bosse
De Litterära sällskapens program Sällskapsliv på ABF startade säsongen den 25 september med en stormig relation. Strindbergsällskapet inledde och Kristina Adolphsson berättade om August Strindbergs brev till Harriet Bosse, de förälskade, förtvivlade och förbannade breven.
Breven skulle egentligen inte ges ut förrän efter Bosses död – om ens då, men Kristina Adolphssons pappa, skådespelaren Edvin Adolphsson, bidrog sannolikt till att de blev utgivna redan 1932.
Han var gift med Harriet Bosse mellan 1927 och 1932. Hon förvarade Strindbergs brev i deras gemensamma bankfack och en dag tog nyfikenheten över för Edvin och han tittade på några av breven.
De var så intressanta att han tog dem till litteraturprofessorn och Strindbergskännaren Martin Lamm. Lamm blev helt till sig och sa att breven måste ges ut, det skulle ge en mer nyanserad bild av Strindberg och det var helt enkelt Harriets skyldighet att se till att de blev utgivna.
När Edvin berättade om detta för sin hustru redan samma kväll vid middagen blev hon rasande över hans tilltag, drämde en barockspegel i huvudet på honom och stormade ut.
Sedan blev det skilsmässa, men senare samma år kom breven ut, kommenterade av Harriet Bosse.
Kristina Adolfsson berättade om hur breven kommit till i olika sammanhang. Om Strindbergs och Bosses inställda bröllopsresa då ”makterna” enligt Strindberg ställde sig hindrande i vägen. Harriet blev naturligt nog besviken och arg och reste på egen hand. Strindberg bombarderade henne med brev. Hon kom hem och den stormiga relationen fortsatte. Hon blev gravid och gav sig av igen.
Det blev fler brev och återförening och så föddes dottern Ann-Marie 1902. Till sist gick det inte längre. De separerade 1904. Och därmed fanns det anledning till ännu fler brev. Strindberg fortsatte att skriva till Bosse tills hon bad honom sluta, när hon gifte sig med den finska skådespelaren Gunnar Wingård 1908. Något av hans brev är undertecknat ”med det där namnet som du inte kan uttala”. Strindberg ville ju att hans förnamn skulle uttalas Ågust av de närmaste. Harriet vägrade och kallade honom i stället för Gusten.
Det finns få brev bevarade från henne, eftersom hon brände så gott som alla sina brev. Man får bara vara tacksam att hon inte gjorde likadant med Strindbergs brev, som inte bara ger en bild av (hans syn på) deras relation utan också vardagsglimtar från den tidens Stockholm. I ett av breven får man en skildring av deras hem och så nämns ”dagens senaste posttur” – en hälsning från en tid då posten delades ut flera gånger om dagen.
Det blev en lysande inledning på höstens Sällskapsliv på ABF. Kristina Adolphsson är ju skådespelerska och det är en förmån att få lyssna till en så professionell berättare och uppläsare.
Den 2 oktober blir det Nils Ferlins liv och diktning.