Kan kulturen spela en roll? Kan de litterära sällskapen bli aktiva aktörer för att försvara livsvillkor och mänsklighet, så som många av de författare vi omhuldar inspirerade med sin konst och sitt engagemang, till exempel under 1930-talet?
Lev! Uppmanade Sara Lidman som hälsningsfras i slutet av brev. I Levtrådar – ett och hundra år med Sara Lidman presenterar redaktören Harald Larsen ett spännande myller som ger många ledtrådar till hur författaren levde sitt eget liv.
… och med ens känns frågan så uppenbar – varför har inte vi ett liknande litteraturmuseum i Sverige? I Sverige som i Irland finns förstås fantastiska enskilda författarhus och -museer, men fördelen här är det övergripande temat läsning, och läsning för alla. Vi borde skapa ett bums här också!
Kulturinstitutionen Tjállegoathe blir hedersgäst på Bokmässan i Göteborg nästa år. Läs Parnass reportage!
Den 5 oktober i år skulle Stig Dagerman ha fyllt 100 år, vilket uppmärksammas på många håll. På Uppsala stadsteater sätts Tysk höst upp för första gången, dramatiserad av reportageexperten Stig Hansén.
Parnass frågade landets kommuner – vilka är era viktigaste författare och vad gör ni för att lyfta dem? Här är listan.
Agneta Rahikainens doktorsavhandling från 2014, Kampen om Edith – biografi och myt om Edith Södergran, är ett praktexempel på litteraturvetenskapens
Må vara att tips på sevärdheter, innekrogar och piffiga boutique-hotell saknas, den här reseberättelsen överträffar det mesta i genren. Framställd med berättarglädje och flyt i språket. Därmed också ett utmärkt exempel på universitetens tredje uppgift: att föra ut vetandet till det omgivande samhället.
Men vad är då en karikatyr enligt Johannesson? En igenkännbar individs ansikte och kroppsspråk, oavsett om situationen är skämtsam eller ej. Istället är det humorn, inte skämtet, som är karikatyrens raison d’être.
Under 30 år har produktionsledaren Frida Jonasson hängt sig kvar i tryckeribranschen. I höstas fick hon kliva in genom portarna
