Politik och förändring

Nr 2 2022
Författare kan skriva med ett ärende, men kan skönlitteratur förändra samhället Kulturjournalisten Bella Stenberg har borrat djupt i frågan och presenterar en lista på 20 böcker som gjort skillnad. Där återfinns bland andra Fredrika Bremers Hertha, eller En själs historia: teckningar ur det verkliga lifvet, Ivar Lo-Johanssons Godnatt, jord och Katarina Taikons Katitzi. Lena Tallberg skriver om en av dem som bidragit – städaren och författaren Maja Ekelöf och hennes plötsliga genombrott med dagboksromanen Rapport från en skurhink. Vi recenserar också Nina van den Brinks biografi om Ekelöf, Jag har torkat nog många golv.

Några som verkligen ville förändra samhället var de tidiga kampdiktarna som Maria Sandel och Leon Larsson, och i deras spår följer bland andra Stig Sjödin och Jenny Wrangborg. Ewa Bergdahl skriver om en ofta förbisedd genre.
Hur står det till med litteraturpolitiken? DELS Birgitta Wistrand rapporterar från vårens toppmöte och Barbro Thomas beskriver hur litteraturstödet den viktiga del av litteraturpolitiken som det fortfarande är.
Vi tar oss också en titt på Jan Myrdals bibliotek, som hans sällskap flyttat till Varberg och vårdar där, och träffar de två lyckliga personer som fått titlarna Moa Martins-professor respektive Tage Danielsson-professor.
I Parnass nummer 2 2022 hittar ni också ÖPPNA DÖRRAR – litterära hus, platser och sällskap. Semestra hos Selma Lagerlöf, Erik Axel Karlfeldt, Dan Andersson eller på någon av alla andra ställen dit vår Sverigekarta guidar er.

För övrigt skulle livet inte funka utan poesi, enligt vår krönikör Christina Sjöblad. Författaren Marit Kapla – som för övrigt skrivit Augustprisbelönade Osebol – håller säkert med. Hon beskriver hur Svenska PEN använder poesi i kampen mot kriget i Ukraina.