Foto: Maja Lindenbaum
”Vi ska polisanmäla dig!” Fyra män hade väntat utanför releasetillställningen och krävde besked: upplagan måste brännas och boken skrivas om. Fyra par ögon stirrade på mig. ”Din bok ska brännas!” De tänkte inte låta mig gå därifrån.
I boken Ett helt nytt liv – Porträtt av tolv kvinnor som lyckats starta om i Sverige (2021) hade jag skrivit om manliga SFI-elever som inte ville ha en kvinnlig lärare, vilket inte uppskattades av männen på releasen.
Nu har vi en stark tryckfrihet i Sverige och min bok brändes aldrig. Men männen lyckades förhala utdelningen av boken på en skola med flera månader. En kommunchef och en rektor (som faktiskt låtit minst en elev byta till en manlig lärare) drog öronen åt sig.
I USA är listan på förbjudna böcker lång, böcker som inte får inte ges ut eller säljas, som censureras eller plockas bort från skolor och bibliotek. Anledningen kan vara att boken har ett hbtqi-tema eller tar upp våldtäkt, sex eller kritik mot samhälle eller religion, och i 72 procent av fallen står organiserade påverkansgrupper, politiker och myndigheter bakom censurförsöken. 16 procent är föräldrar, enligt American Library Association. 2 452 unika titlar utsattes 2024, jämfört med 4 240 året innan. Men mörkertalet är stort, poängterar organisationen.
Såväl Reportrar utan gränser som Svenska PEN påtalar också en tendens: kampen om tryckfriheten kryper allt närmare. Sverige har fått flera lagar som försämrat tryckfriheten, och det är oroväckande, anser också medieprofilen Christina Jutterström. Hon är ordförande för det nystartade Bang-sällskapet, som vill lyfta frågor om det fria ordet, om fred och om kvinnliga krigskorrespondenters situation.
Parnass har besökt Anna Whitlocks gymnasium med ett av Sveriges största skolbibliotek, under yttrandefrihetsveckan Banned books week i oktober. Även eleverna där oroas: kan det som händer i USA också hända här? Inköpskompetensen för att köpa in böcker till skolbiblioteken får inte försummas, poängterar bibliotekarien Johanna Falk, och inte heller möjligheten att sätta kontroversiella böcker i ett sammanhang. Därför är skolbibliotekarierna så viktiga – att de finns på plats och att de får rimlig arbetsbörda, och att de kan hjälpa elever som är nyfikna på böcker som bojkottats på olika håll i världen.
Charlotta Kåks Röshammar