Under året har fyra sällskap startat för kvinnliga huvudpersoner: Sonja Åkesson, Maria Gripe, Sophie Elkan och Bang.
– Det är många kvinnliga författare som fallit i glömska. Jag tar Sophie Elkan, så får vi väl alla ta var sin, säger Marie Hjalmarsson Engelke.
Ett nytt litterärt sällskap: Sophie Elkans Vänner
Det sjuder av entusiasm inom de litterära sällskapen. Nya startar och lyfter – i år särskilt kvinnliga – författare. I september var det dags för Sophie Elkan, som skrev noveller och historiska romaner, också under pseudonymen Rust Roest. När ordförande Marie Hjalmarsson Engelke arbetade på Näs slott upptäckte hon författaren, som levt i skuggan av Selma Lagerlöf, och vars morbror ägt slottet. Sedan dess har hon forskat om henne i 20 år och skrivit en biografi utifrån Elkans brev till Selma Lagerlöf. Nu har hon bytt jobb för att få arbeta som arkivarie i den kommun, Lerum, som slottet ligger i.
– Jag har blivit på gränsen till tokig. Att jag fastnade för henne berodde nog på att hon som 26-åring förlorade man och dotter i tuberkulos. Jag blev fascinerad.
Själv tipsar hon om att börja med att läsa en novell av Sophie Elkan. Sällskapet, som hittills har 25–30 medlemmar, vill också öka kunskapen om situationen för judar under 1800-talet i Sverige, eftersom Elkan växte upp i en judisk familj. De har bland annat gjort studiebesök på synagogan i Göteborg.
Ytterligare ett nytt sällskap: Bang-sällskapet
Också Bang-sällskapet hade sitt konstituerande möte i höstas, och har nu ett 100-tal medlemmar på gång.
– Det var nu eller aldrig, tänkte medieprofilen Christina Jutterström i somras och satte ihop en styrelse full av erfarna journalister, bland andra Åsa Beckman och Emma Bouvin från Dagens Nyheter.
– Det där har man ju lärt sig, man måste vara några stycken för att det ska bli något, säger Christina Jutterström, som ville få med DN-journalister eftersom det var där Bang profilerade sig.
Bang, eller Barbro Alving, var världsreportern som framför allt blev känd för sina egensinniga rapporteringar från spanska inbördeskriget, och OS i Berlin 1936. Förutom att lyfta hennes journalistik och kåserier är tanken att sätta ljus på frågor om fred och det fria ordet.
Ett tredje sällskap i år: Sonja Åkesson Sällskapet
Sonja Åkesson föddes i Buttle på Gotland 1926 och dog i Stockholm 1977. Hon debuterade med diktsamlingen Situationer 1957 och gav ut ytterligare elva diktsamlingar och ett tiotal dramer. Entreprenören Karsten Inde saknade det lilla kulturcentrumet Sonja Åkesson Park i gotländska Havdhem, och det sällskap hon hade mellan 2000 och 2019.
– Jag tänkte — vi kör! Jag är en starter, säger han som nu är ordförande för det nystartade sällskapet.
Sonja Åkesson Park har återuppstått i Havdhem på Gotland. Foto: Karsten Inde
Karsten Inde delar ut det första Sonja Åkesson Priset till poeten Athena Farrokhzad. Foto: Sonja Åkesson Sällskapet
Sällskapet vill lyfta hennes konstnärskap och betydelse för Sverige och samhällsutvecklingen ”i ett skede då folkhemmet byggdes och där jämställdhet, rättvisa och fördelning av våra resurser var av största betydelse för där vi är i dag i Sverige”. Ett 60-tal medlemmar har hittills anslutit sig och nu planeras för författarens 100-årsjubileum nästa år.
Och ytterligare ett: Gripesällskapet!
Maria Gripes sällskap tjuvstartade redan förra året, när ett 30-tal stödmedlemmar raggades. I år bildades så Gripesällskapet – som förutom författaren Maria Gripe också lyfter hennes make, konstnären och illustratören Harald, och deras dotter, författaren Camilla.
– Jag ville verkligen få till det här sällskapet, säger styrelsemedlemmen Jenny Franke.
Maria Gripe. Foto: Owe Sjöblom, col. Marina Amaral/Modernista.
Maria Gripes böcker drabbade henne i tidig ålder: Hugo och Josefin, Tordyveln flyger i skymningen, I klockornas tid, Agnes Cecilia – en sällsam historia … Med föredrag, läsningar och evenemang vill Gripesällskapet öka intresset för familjen Gripe. Jenny Franke har sett flera killar på sociala medier som är begeistrade över ”Tordyveln”.
– Det är kul. Vårt arbete är dessutom inriktat på en publik över generationsgränserna, med Marias devis i tanken: ”Jag skriver inte för barn, jag skriver om barn för alla.”
Charlotta Kåks Röshammar