Nr 4 2022
Översättning
Prisbelönta översättaren och redaktören John Swedenmark är gästredaktör! Vi följer svensk litteratur ut över landets gränser, inte minst genom Johns stora intervju med den tyska översättaren Klaus-Jürgen Liedtke, som har sett till att Johan Stagnelius, Harry Martinson, Gunnar Ekelöf och många fler svenska stjärnor blivit tillgängliga på tyska. Det nordiska har en stor dragningskraft, och många äldre böcker ges ut på nya språk. Karin Boyes Kallocain kom i år ut på amhariska, albanska och kroatiska.
Arild Batzer på danska förlaget Batzer & co har sett de författare han letat fram och översatt ta emot fem Nobelpris och fyra nordiska pris.
De så kallade Pennskaften (efter Elin Wägners roman Pennskaftet från 1910) började ofta som översättare i dagspressen. Birgitta Ney, fil.dr i litteraturvetenskap och docent i genusvetenskap, har spårat journalisten och författaren Vera von Kræmers bidrag. Vi får också en inblick i arbetet att översätta Sara Lidman, från den kommande boken Levtrådar – ett och hundra år med Sara Lidman (Ordfront).
Dessutom: Vad har Mando Diao gjort för Fröding, vilka ord är omöjliga att översätta och varför ser Lina Wolff och andra författare översättning som en litterär skola? Och vilken erfarenhet av översättning förenar 1880-talsförfattaren Victoria Benedictsson med nutida Elisabeth Åsbrink?
Arild Batzer på danska förlaget Batzer & co har sett de författare han letat fram och översatt ta emot fem Nobelpris och fyra nordiska pris.
De så kallade Pennskaften (efter Elin Wägners roman Pennskaftet från 1910) började ofta som översättare i dagspressen. Birgitta Ney, fil.dr i litteraturvetenskap och docent i genusvetenskap, har spårat journalisten och författaren Vera von Kræmers bidrag. Vi får också en inblick i arbetet att översätta Sara Lidman, från den kommande boken Levtrådar – ett och hundra år med Sara Lidman (Ordfront).
Dessutom: Vad har Mando Diao gjort för Fröding, vilka ord är omöjliga att översätta och varför ser Lina Wolff och andra författare översättning som en litterär skola? Och vilken erfarenhet av översättning förenar 1880-talsförfattaren Victoria Benedictsson med nutida Elisabeth Åsbrink?