PRESSMEDDELANDE FRÅN DELS, De litterära sällskapen i Sverige
Idag får regeringens ledamöter en julklapp från De Litterära Sällskapen i Sverige, vår bok Sverige läser. Med den vill vi uppmana regeringen att på allvar ta itu med svenska barns läsning – som vi alla vet är i stark nedgång. Det första steget för att få svenska barn att läsa mer är att de får tillgång till böcker och läsning. Därför behövs skolbibliotek i alla skolor.Vi uppmanar därför regeringen att ändra skollagen så att skolbiblioteken blir en fråga för skolan och undervisning. Barns tillgång till böcker, med läsfrämjande insatser under hela skoltiden, är oändligt mycket viktigare och verkningsfullt än skapandet av en konstruerad kanon för tvingande läsning av vissa enskilda verk. Böckerna och författarna finns redan beskrivna i antologier av olika slag – vårt bidrag är boken Sverige läse, (2020) med lästips till 1066 böcker ur tusen år av svensk litteratur.
Birgitta Wistrand, ordförande för DELS, De Litterära Sällskapen i Sverige
0703- 43 96 79
Här följer brevet till regeringen:
Till Sveriges regering Stockholm den 20 december 2022
Bibliotek i alla skolor – en inspirerande och avgörande julklapp till alla Sveriges elever
Redan i folkskolestadgan år 1842 fastslogs att kommunerna hade skyldighet att upprätta
skolbibliotek. Sedan dess har en rad utredningar presenterat ytterligare förslag och krav om
skolbiblioteken, med starkt stöd från regering och kultursverige.
Skolbiblioteken är nog en av de mest reglerade och samtidigt mest försummade
verksamheterna inom skol- och kulturområdet. Trots detta saknas en tydlig definition av vad
ett skolbibliotek är och syftet med verksamheten, samt hur de skall bemannas och ledas. Färre
än hälften av eleverna har tillgång till ett bibliotek och vid dem växlar bemanningens
kompetens och täthet stort mellan olika kommuner och skolor. Nog är det märkligt efter så
mycket utredande och vackra ord om bibliotekens betydelse. Ingen verkar vilja ta ansvar för
att reda upp det snåriga regelverket, varken stat eller kommun.
Skolinspektionen rapporterar om bibliotekens betydelsefulla insatser för att öka läsförmågan
och inspirera till fri läsning. I en tid då PISA och andra studier visar att ungdomar läser allt
mindre – man säger att det inte är värt att avsätta tid för läsning – är alla insatser som lockar
till läsning betydelsefulla. Att eleverna har knäckt läskoden är dessutom en förutsättning för
att uppnå skolans mål och för att i framtiden kunna delta i det demokratiska samtalet.
Å ena sidan är således alla eniga om betydelsen av att eleverna har tillgång till läsning och
bibliotek, men då skolbiblioteken befinner sig i skärningspunkten mellan utbildning oh kultur,
råder det många uppfattningar om bibliotekens ställning, funktion och bemanning. Var skall
de placeras? Behövs en utbildad bibliotekarie eller är det nog med en lärare?
Vi vill därför att regeringen snarast konkretiserar skolbibliotekens ställning och syfte i
skollagen, och där anger att bibliotekens uppgift är att främja såväl läsutveckling som läsning
och media- och informationskompetens, samt att vara en aktiv del i skolans s k
kvalitetsarbete. Det bör även anges att biblioteken skall vara bemannade med kompetent
personal och finnas på den egna skolenheten, redan från förskolan. Dessutom bör riktade
statsbidrag ges under en femårsperiod för att utveckla och konsolidera skolbiblioteken.
Vi anser vidare att alla barns tillgång till böcker, med läsfrämjande insatser under hela
skoltiden, är oändligt mycket viktigare och verkningsfullt än skapandet av en konstruerad
kanon för tvingande läsning av vissa enskilda verk. Böckerna och författarna finns redan
beskrivna i antologier av olika slag – här kommer vårt bidrag, Sverige läser, med lästips till
1066 böcker ur tusen år av svensk litteratur.
Med julhälsningar från De Litterära Sällskapen i Sverige
Birgitta Wistrand, FD och ordförande för DELS
(Foto: Monika från Pixabay)