Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Jacob Tegengren
Jacob Tegengren-Sällskapet är en förening som grundades 1985 till minne av författaren Jacob Tegengren. Jacob Tegengren var poet, folkbildare, ornitolog, amatörarkeolog och bankdirektör. Han var yrkesverksam en stor del av sitt liv i Vörå och Tegengrensällskapet ordnar därför seminarier , kurser och evenmang med anknytning till Tegengren. Till föreningens uppgifter hör också att vårda Tegengrenstatyn i centrum av Vörå samt makarna Tegengrens grav på kyrkogården i Vörå.
Jan Fridegård
Jan Fridegård framstår som en av de stora förvaltarna av den folkliga berättarkonsten. Det finns ett socialt patos för de små människorna, för särlingarna och självtänkarna, i det mesta han skrivit. Men det hindrar inte att han som få också har skildrat stoltheten, resningen, mitt i fattigdomen. Jan Fridegårdsällskapets uppgift är att bevara och stimulera intresset för författaren Jan Fridegård och hans författarskap. Sällskapet har ett 100-tal medlemmar och styrelsen har sitt säte i Enköping.
Jan Myrdalsällskapet
Under flera decennier var Jan Myrdal (1927–2020) en av Sveriges mest tongivande skriftställare. Genom sina reseskildringar, romaner och debattartiklar stod han i centrum för många av de viktigaste politiska och kulturella debatter från 1960-talet fram till hans död. Hans författarskap fick även betydelse långt utanför Sveriges gränser
Johan Nordlander
Johan Nordlander-sällskapet är en förening grundad 1979, alltsedan starten med säte i Umeå. Sällskapet har namn efter nestorn inom norrländsk kulturforskning, Johan Nordlander (1853–1934). Sällskapet har som främsta syfte att etablera ett närmare samarbete mellan fackforskare och fritidsforskare, framför allt sådana med inriktning mot norrländsk humanistisk forskning. Målet är att forskare med olika bakgrund skall kunna publicera både artiklar med vetenskapliga ambitioner och sådana arbeten som har karaktär av meddelanden och aktstycken.
Johan Olof Wallin
Wallinsamfundet är ett litterärt sällskap med säte i Stora Tuna församling i Borlänge. Samfundets uppgift är att verka för bevarandet av psalmdiktaren Johan Olof Wallins (1779-1839) minne och för främjandet av författarskap i kristen-humanistisk anda. Sällskapet grundades den 30 juni 1939 på hundraårsdagen av J. O. Wallins dödsdag. Vart tredje år delar man ut Wallipriset i samband med en högtid i Stora Tuna kyrka, och man publicerar även en skriftserie.
Johan-Olov Johansson
Under 1940- och 50-talen var Johan-Olov Johansson (1874-1955) välkänd, inte minst genom novelluppläsningar i radio på tryggt bergslagsmål. Han blev bl.a. ordförande för Järn- och Metallarbetareförbundet och LO-kassör och avslutade sin karriär som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, men han fortsatte att skriva sina bergslagsnoveller ända upp i åttioårsåldern. Johan-Olov sällskapet bildades 1991 och anordnar årligen en Johan-Olovdag då man också utdelar belöningen Mästersmeden till den som gjort välförtjänta insatser för bevarandet av Johan-Olovs minne. Man publicerar även tidskriften Slaggstänk och har givit ut ett urval noveller ur de tjugo böcker som Johan-Olov hann skriva.
Jolo (Jan Olof Olsson)
Jan Olof Olsson (1920-74), Jolo, var mellan 1945 och 1974 journalist vid Dagens Nyheter. Under signaturen Jolo blev han en älskad kåsör, men skrev all möjlig slags journalistik. Jolo var också författare till ett fyrtiotal böcker. Man har talat om »iakttagaren Jolo« och då syftat på hans öga för udda men ändå karaktäristiska detaljer samt hans talang för litterär gestaltning. En specialitet var de kulturhistoriska skildringarna. Jolosällskapet bildades den 10 maj 1997 i syfte att främja intresset för och studiet av Jolos journalistik och författarskap genom samvaro, föredrag, resor och utgivning av skrifter. Sedan 2002 delar man årligen ut Jolopriset på 10 000 kronor till journalister/författare som med framgång verkar i Jolos anda, det vill säga förmedlar kunskap, nyfikenhet och förmåga att gripa ögonblicket i svansen.