Blog

Frida Stéenhoff-sällskapet bildades i Sundsvall i maj 2022. Sällskapet har till syfte att väcka, underhålla och utveckla intresset för Frida Stéenhoffs författarskap och dess idéer om kärlek, rättvisa och fred. Frida Stéenhoff, född Wadström, var prästdotter född i Stockholm 1865. 1887 kom hon till Sundsvall som nygift med den unge läkaren Gotthilf Stéenhoff. Paret förblev bosatta i Sundsvall fram till 1908, då de flyttade till Oskarshamn. Där blev de kvartill 1912 då de återvände till Stockholm och stannade livet ut. Frida Stéenhoff avled 1945. Frida Stéenhoff skrev drastiska dramer med radikalt idéinnehåll t ex Lejonets unge från 1896, Stridbar ungdom från 1907. Kärlekens rival från 1912, Svek från 1933 m fl. Bland hennes debattskrifter, tryckta efter föredrag. kan särskilt nämnas Feminismens moral 1903, Humanitet och barnalstring 1905, Hvarför skola kvinnor vänta? 1905, Fosterlandskänslan 1907, Penningen och kärleken 1908, Teatern och livet 1910, Äktenskap och demokrati 1912, Krigets herrar - världens herrar 1915 mm.

Ida Bäckmann (1867 - 1950) Född i Åmål, avled i Storå, Lindesbergs kommun. Begravd på By kyrkogård, Säffle. Ida Bäckmannsällskapet, som bildades 2021, vill minnas och hedra en författarinna med en osedvanlig bredd i sitt skrivande. Ida Bäckmann skrev allt från böcker för barn, till verk över två stora författare: Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding. Hon skrev fackböcker hur man startar verksamheter i och sköter handel med Sydamerika. Hon var en pionjär som journalist med artiklar till de stora dagstidningarna från sina resor över hela världen. En del av dessa artiklar finns samlade i bokform. Hon skildrade det hon såg. Intervjuade folk i allmänhet men kanske främst storheter som ambassadörer, presidenter, Leo Tolstoj. Hon skulle idag ha kallats utrikeskorrespondent. Sällskapet har som målsättning att göra Ida Bäckmanns författargärning och driftiga liv kända, då hon tidigare främst berättats om i böcker av och i relation till andra.

Olle Adolphson (1934-2004) var en av efterkrigstidens stora svenska kreatörer. Han var en mångfacetterad visdiktare i Bellmans och Taubes efterföljd, men också radiokåsör, dokumentärfilmare, reseskildrare, bildkonstnär med mera. Olle Adolphson-sällskapet (OAS), är en ideell förening som bildades den 27 mars 2023. Föreningen har till ändamål att bevara intresset och vidga förståelsen för Olle Adolphson och hans verk genom att vårda det musikaliska, litterära och konstnärliga kulturarv han lämnat efter sig samt att främja forskningen om honom.

Helmer Grundström (1904-1986) var en norrländsk arbetarförfattare och Klarabohem. Helmer Grundström-sällskapet har till uppgift att främja intresset för Grundströms författarskap, hans person och tidsmiljöer

Peter Nilson (1937 – 1998), skribent och astronom, vars unika författarskap och essäkonst rör sig i gränslandet mellan mytologi, naturvetenskap och idéhistoria. En författare som inte räds att skärskåda de stora frågorna, likväl med konstnärens känslighet som med den intellektuella skärpan hos en stor vetenskapsman.

Under flera decennier var Jan Myrdal (1927–2020) en av Sveriges mest tongivande skriftställare. Genom sina reseskildringar, romaner och debattartiklar stod han i centrum för många av de viktigaste politiska och kulturella debatter från 1960-talet fram till hans död. Hans författarskap fick även betydelse långt utanför Sveriges gränser

Gustaf Schröder (1824-1912) blev författare till ett stort antal självupplevda jaktskildringar, trots att han inte påbörjade sitt författarskap förrän han uppnått pensionsåldern. Många av hans berättelser skildrar jakter i Värmland och Dalarna, men det är inte bara jägare som bör ha intresse för denna litteratur, utan även den kulturhistoriskt intresserade.

Torgny Segerstedt (1876-1945) var under närmare tre decennier en av Sveriges mest kända tidningsmän, under senare delen av den perioden också en av de mest stridbara. Den envisa kamp han som huvudredaktör Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, från det att Hitler 1933 utnämnt till rikskansler och till sin död 1945, förde mot nazismen väckte beundran men också kritik, oro och hat.

Karl Östman (1876-1953) arbetade från 11 års ålder vid sågverk, i skogsarbete, hamnarbete och med kolning. Storstrejkåret 1909 debuterade han med novellsamlingen Pilgrimer och därefter publicerade han flera noveller, en roman och en stor mängd artiklar som framför allt skildrade arbetarnas förhållanden. »Hur jag kunnat bli författare är mig också en gåta. Det litterära arbetet var lika svårt som att hugga sig fram i berg med primitiva verktyg redan från början, och så är det väl ännu. Men på sågverken såg och kände jag mycket av den orättfärdighet och det förtryck över folket, som manar starkt till protester, och någon lust att ›spela upp‹ hade jag i blodet kanske.« Karl Östman-sällskapet bildades i november 2002.

Journalist – författare – feminist – radikalpacifist – miljöväckarklocka – civilisationskritiker. Elin Wägner (1882-1949) fick sitt litterära genombrott med smålandsromanen Åsa-Hanna (1918) och därefter följde en roman om året, flera med förankring i Småland och med utgångspunkt i tidens stora frågor: kvinnornas rösträtt, freden och miljön. Elin Wägner-sällskapet bildades 1990 och är en ideell, opolitisk förening med syfte att hålla Elin Wägners livsverk levande. Detta sker genom att uppmuntra studiet av hennes författarskap och lyfta fram hennes tankar om samverkan mellan kvinnor och män i arbetet för fred och miljö. Kärleken till hembygden var en inspirationskälla och föreningen ser det som sin uppgift att verka för varsamhet med livet, jorden och naturen i alla dess former.