Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Johan-Olov Johansson
Under 1940- och 50-talen var Johan-Olov Johansson (1874-1955) välkänd, inte minst genom novelluppläsningar i radio på tryggt bergslagsmål. Han blev bl.a. ordförande för Järn- och Metallarbetareförbundet och LO-kassör och avslutade sin karriär som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, men han fortsatte att skriva sina bergslagsnoveller ända upp i åttioårsåldern. Johan-Olov sällskapet bildades 1991 och anordnar årligen en Johan-Olovdag då man också utdelar belöningen Mästersmeden till den som gjort välförtjänta insatser för bevarandet av Johan-Olovs minne. Man publicerar även tidskriften Slaggstänk och har givit ut ett urval noveller ur de tjugo böcker som Johan-Olov hann skriva.
Eyvind Johnson
Eyvind Johnson (1900-1976) är ett av den svenska 1900-talslitteraturens allra största namn. Tillsammans med Harry Martinson delade han 1974 på Nobelpriset i litteratur. Eyvind Johnson-sällskapet bildades den 26 augusti 1993 och har som uppgift att stimulera intresset och förståelsen för Eyvind Johnsons författarskap, att initiera, uppmärksamma och stödja vetenskaplig forskning kring hans liv och verk, samt att vidga och fördjupa kunskaperna om hans författarskap genom att verka för utgivning och spridning av hans romaner, noveller och andra texter.
Jolo (Jan Olof Olsson)
Jan Olof Olsson (1920-74), Jolo, var mellan 1945 och 1974 journalist vid Dagens Nyheter. Under signaturen Jolo blev han en älskad kåsör, men skrev all möjlig slags journalistik. Jolo var också författare till ett fyrtiotal böcker. Man har talat om »iakttagaren Jolo« och då syftat på hans öga för udda men ändå karaktäristiska detaljer samt hans talang för litterär gestaltning. En specialitet var de kulturhistoriska skildringarna. Jolosällskapet bildades den 10 maj 1997 i syfte att främja intresset för och studiet av Jolos journalistik och författarskap genom samvaro, föredrag, resor och utgivning av skrifter. Sedan 2002 delar man årligen ut Jolopriset på 10 000 kronor till journalister/författare som med framgång verkar i Jolos anda, det vill säga förmedlar kunskap, nyfikenhet och förmåga att gripa ögonblicket i svansen.
The James Joyce Society of Sweden and Finland
Sällskapet bildades 1977 på initiativ av Johannes Hedberg och vill ge kunskap om James Joyce till alla som har, eller skulle vilja ha nöje av att läsa och diskutera James Joyces verk. Vi gör detta bland annat genom våra läsgrupper där deltagarna går igenom de olika verken.
Karl Gerhard
Karl Gerhard (eg. Karl Emil Georg Johnson, 1891-1964) är en av Sveriges största kulturpersonligheter. Genom sin långa bana som skådespelare, författare, teaterdirektör och estradör kom han att spegla en hel epok i svensk underhållningshistoria. Karl Gerhard-sällskapet, grundat år 1984, har sitt säte i Göteborg och publicerar bl.a. medlemstidningen Jazzgossen och delar sedan 1993 ut det årliga Karl Gerhard-stipendiet, numera i samarbete med SKAP.
Erik Axel Karlfeldt
Många diktstrofer av Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) klingar välbekant: »Intet är som väntanstider«, »Se, Svarta Rudolf dansar« och »han talar med bönder på böndernas sätt men med lärde män på latin« – det senare en bra beskrivning av Karlfeldt själv, dalkarlen av bondesläkt som blev poet, ledamot av Svenska Akademien och nobelpristagare i litteratur. Karlfeldtsamfundet bildades 1966 för att stimulera intresset för Erik Axel Karlfeldts diktning och bidra till ökad kunskap om hans liv och verk. I dagsläget har samfundet ca 700 medlemmar och är därmed ett av de större och mest aktiva litterära sällskapen. Ett av samfundets viktigaste medel för att nå sitt syfte är den årliga medlemsboken/årsutgåvan, som ger kvalificerade bidrag till kunskapen om Karlfeldts liv och diktning, och två gånger om året utger man även medlemsbladet Karlfeldtbladet som i skrift och bild rapporterar och informerar om Karlfeldt-aktiviteter.
Erik Axel Karlfeldt
Karlfeldtsgården i Karlbo är Erik Axel Karlfeldts barndomshem - här föddes den blivande skalden och nobelpristagaren den 20 juli 1864 i en lantbrukarfamilj med gedigen förankring i denna dalasocken, Folkärna. Ett litet museum finns en trappa upp i Tolvmansgården och varje år den 20 juli firas Erik Axel Karlfeldts födelsedag på gården med underhållning och utdelning av Avesta Kommuns kulturpris »Årets Fridolin«. Karlfeldtsföreningen i Folkare är samarbetspartner i arbetet med gården som ägs av Avesta kommun.
Ellen Key
Ellen Key (1849-1926) undervisade på 1880- och 1890-talen i Anna Whitlocks progressiva skola, föreläste på Stockholms arbetareinstitut, tog ställning för yttrande- och tryckfrihet, fredlig unionsupplösning med Norge 1905, kvinnlig rösträtt och för kärlekens frihet, som för henne utgör grunden för äktenskapet och indirekt för politiken. År 1910 byggde hon åt sig villan Strand vid Omberg. Devisen på öppna spisen där: accende et arde!, ›tänd och brinn!‹, vittnar om hennes intensiva och engagerade personlighet och liv, trots besvikelser, den största förmodligen att inte ha fått bilda egen familj. Ellen Key-sällskapets syfte är att »rikta förnyad uppmärksamhet på Ellen Keys betydelsefulla livsverk... i samarbete med Stiftelsen Ellen Keys Strand«.
Gunnar Kieri
Få har betytt så mycket för att göra Tornedalen och dess historia känd för en bredare allmänhet än författaren Gunnar Kieri (f. 1928) i en lång och ännu oavslutad rad av berättelser om människor i forna tider och ända till idag. Gunnar hämtar inspiration både ur egna erfarenheter under ett långt och händelserikt liv liksom i egna studier och efterforskningar både hos levande människor och i gamla dokument. Hans ivriga färdande runt omkring i det vidsträckta Tornedalen ger underlag till hans skildringar av dess olika bygder. Sällskapet Gunnar Kieris Vänner bildades 2011 för att främja utgivning och spridning av Gunnar Kieris litterära verk, sprida kunskap om hans liv och gärning och stödja honom i hans fortsatta litterära skapande.