Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Gluntarna
I svensk litteratur- och musikhistoria har ämbetsmannen, politikern, skalden och tonsättaren Gunnar Wennerberg (1817-1901) främst utmärkt sig genom sångcykeln Gluntarna (1847-50), trettio duetter mellan rollfigurerna Glunten och Magistern som skildrar det samtida studentlivet vid Uppsala universitet. Föreningen Gluntarnas Vänner (GV) vill, bland annat genom att utdela stipendier och anordna framföranden, inspirera yngre sångare och musiker att hålla glunttraditionen levande, och samlar också föremål, dokument, skrifter, inspelningar och annat material som belyser denna tradition. Ursprunget finns i det år 2005 instiftade nätverket Glunt-Akademin (GA) i Uppsala som år 2016 ombildades till Föreningen Gluntarnas Vänner.
Gunnar Ekelöf
Gunnar Ekelöf-sällskapet stiftades 1989 i Stockholm. Sällskapet har till ändamål att främja intresset för Gunnar Ekelöf och hans författarskap, bland annat genom att ordna möten och seminarier, samt att organisera utflykter till miljöer som har varit av betydelse för honom och som kan bidra till förståelsen av hans verk. Sällskapet siktar även till att utge texter av Ekelöf som inte tidigare varit tryckta, som är utgångna, eller som inte finns tillgängliga i tillförlitliga utgåvor.
Gunnar Kieri
Få har betytt så mycket för att göra Tornedalen och dess historia känd för en bredare allmänhet än författaren Gunnar Kieri (f. 1928) i en lång och ännu oavslutad rad av berättelser om människor i forna tider och ända till idag. Gunnar hämtar inspiration både ur egna erfarenheter under ett långt och händelserikt liv liksom i egna studier och efterforskningar både hos levande människor och i gamla dokument. Hans ivriga färdande runt omkring i det vidsträckta Tornedalen ger underlag till hans skildringar av dess olika bygder. Sällskapet Gunnar Kieris Vänner bildades 2011 för att främja utgivning och spridning av Gunnar Kieris litterära verk, sprida kunskap om hans liv och gärning och stödja honom i hans fortsatta litterära skapande.
Gunnar Turesson
Gunnar Turessons tonsättningar av bl.a. Dan Andersson, Nils Ferlin och Gabriel Jönsson (Vid vakten eller »Flicka från Backafall«), liksom hans turnéer och radioframträdanden gjorde honom till Sveriges »rikstrubadur«, men till hans gärning hörde även uppteckningar, inspelningar och utgivningar av visor, ramsor, sagor och sägner. Gunnar Turessonsällskapet har som mål att levandehålla och sprida kunskap om Gunnar Turessons livsgärning som tonsättare, lutsångare, författare och forskare. I detta syfte skall sällskapet utge en årlig medlemsskrift.
Gustaf Fröding
Gustaf Fröding-sällskapet bildades 1969 för att vårda minnet av nationalskalden Gustaf Fröding och sprida kunskap om hans liv och diktning. Sällskapets årsmöte hålles under . Under de årliga Frödingdagarna i samband med skaldens födelsedag 22 augusti arrangeras konserter, föreläsningar och stadsvandringar och utdelning sker av Frödingmedaljen och sällskapets lyrikpris. Sällskapets skriftserie belyser olika sidor av Frödings liv och författarskap genom både vetenskapliga och mer lättillgängliga publikationer.
Gustaf Hellström
Gustaf Hellström (1882-1953) representerar en central linje i svensk 1900-tals litteratur. Han är en av »tiotalisterna«, alltså de nya realister som för lång tid framåt skulle dominera den svenska prosaskildringen. Samtidigt är han unik också inom sin egen generation, i och med sin verksamhet som DN:s utrikeskorrespondent i London, Paris och New York vilken ger ett spännande jämförande perspektiv på hemlandets förhållanden. Intressant är också det dynamiska och fruktbara växelspelet mellan författaren Hellström och journalisten. Gustaf Hellström-sällskapet, grundat år 2000, vill skapa ökat intresse för Gustaf Hellström hos allmänheten och även stimulera forskning. Man anordnar möten med föredrag och samkväm, publicerar ett fylligt medlemsblad och sedan 2013 också en skriftserie.
Gustaf III
Sällskapet Gustaf III grundades den 24 januari 2017. Syftet är att främja forskning och sprida kännedom om Gustaf III (1746-1792), hans person, författarskap, politik och närmaste krets. Därtill ska sällskapet verka för att uppmärksamma viktiga aspekter av gustavianskt kulturliv genom att aktualisera bortglömda teater- och musikstycken samt gustavianska författare, kompositörer, musiker och konstnärer. Som första uppdrag har sällskapet åtagit sig att verka för en nyutgivning av Gustaf III:s samlade skrifter, i samarbete med Litteraturbanken.
Gustaf Schröder
Gustaf Schröder (1824-1912) blev författare till ett stort antal självupplevda jaktskildringar, trots att han inte påbörjade sitt författarskap förrän han uppnått pensionsåldern. Många av hans berättelser skildrar jakter i Värmland och Dalarna, men det är inte bara jägare som bör ha intresse för denna litteratur, utan även den kulturhistoriskt intresserade.
Gustav Hedenvind-Eriksson
Gustav Hedenvind-Eriksson (1880-1967) har påverkat de flesta svenska författare under 1900-talets första decennier, kanske speciellt 30-talsförfattarna. Hedenvind var en av pionjärerna bland autodidakterna. I sina böcker blandar han realism med myter och sagor till en egen berättarstil. Flera av hans verk handlar om rallare och deras inbördes sammanhållning och moral, och i sina jämtländska sagor behandlar han olika existentiella frågor som till exempel människans behov av religion och hennes kulturella utveckling. Hedenvindsällskapet grundades 1984 i syfte att bredda och sprida intresset för Hedenvinds författarskap samt främja forskning om honom. Sällskapet arrangerar olika aktiviteter i Strömsunds kommun med anknytning till författaren.