Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Margit Friberg
År 2002 bildades Margit Friberg-sällskapet efter att många känt oro över att den öländska författarinnans böcker höll på att helt falla i glömska. Syftet med sällskapet är att på olika sätt sprida kunskap om Margit Friberg och hennes verk, som skildrar livet, naturen och utvecklingen på Öland under skilda tidsepoker.
Maria Sandel
Maria Sandel-sällskapet bildades 2011 för att lyfta fram och sprida kännedom om Sveriges första kvinnliga proletärförfattare; Maria Sandel, som levde mellan åren 1870-1927 och var bosatt på Kungsholmen i Stockholm. Maria Sandel gav ut sex böcker under sin livstid, men skrev berättelser, kampdikter och debattartiklar framför allt i arbetarpressen. Hennes böcker är realistiska skildringar av arbetarfamiljernas sorger och glädjeämnen kring förrförra sekelskiftet och hon är framför allt en skildrare av kvinnornas och barnens verklighet.
Martin Koch
Tyngdpunkten i Martin Kochs (1882-1940) författarskap ligger i de samhällsskildringar som i rask takt tillkom under 1910-talet efter debuten med Ellen 1911 och som motiverar omdömet om Koch som arbetarskildringens pionjär. Martin Koch sällskapet bildades 1982 för att ta till vara och
Moa Martinson
Med Moa Martinson kommer något nytt in i den svenska litteraturen: kvinnans kluvenhet i kropp och intellekt. Arbetarkvinnan i hennes böcker är på en och samma gång bunden av sitt biologiska öde och aktiv för att förändra sina villkor. Moa Martinsons insats är inte endast att genom arbetarkvinnan som symbol för kvinnoslit och ett faktiskt könsligt underläge hävda kvinnans samtidiga kroppsliga och intellektuella närvaro, utan hon lägger också grunden till en helt ny kvinnopsykologi. Sällskapet Moas vänner bildades 1982 för att samla alla vänner och beundrare av Moa Martinsons författarskap och livshistoria. Sällskapet verkar för att torpet Johannesdal och dess samlingar ska bevaras, främjar utgivning och spridning av Moas böcker och annat hon har skrivit, samt stödjer forskning om Moa och hennes verk.