Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Peter Nilson-sällskapet
Peter Nilson (1937 – 1998), skribent och astronom, vars unika författarskap och essäkonst rör sig i gränslandet mellan mytologi, naturvetenskap och idéhistoria. En författare som inte räds att skärskåda de stora frågorna, likväl med konstnärens känslighet som med den intellektuella skärpan hos en stor vetenskapsman.
Ruben Nilson
Ruben Nilsons (1893-1971) visor ska leva länge. Själv levde Ruben anonymt men det gör inte hans visor – allraminst i dag när de kanske har större allmängiltighet än någonsin. För det är med hans visor som med all stor konst – det är »äkta vara«. Ruben Nilson Sällskapet bildades den 7 februari 1982 på initiativ av Fred Åkerström som blev sällskapets förste ordförande. Sällskapet är en ideell förening vars ändamål är att hålla Ruben Nilsons konstnärskap levande, bland annat genom att anordna minst en årlig konsert, företrädesvis på Ruben Nilson-dagen den 7 februari. Sällskapet anordnar årligen en sommarutflykt där medlemmarna medtager picknick, visböcker och ev. egna instrument.
Bernhard Nordh
Författaren Bernhard Nordh (1900-1972) är en av våra mest uppskattade folkförfattare. Med genombrottsboken I Marsfjällets skugga – översatt till sju språk och spridd i över två miljoner exemplar – föddes »myten« om Marsliden där verkligheten överträffar dikten. Bernhard Nordh-sällskapet, grundat i september år 2000, är ett litterärt sällskap som bl.a har som ändamål att stimulera intresse och förståelse för Bernhard Nordhs författarskap bland läsare i alla åldrar, samt initiera och stödja vetenskaplig forskning kring hans liv och verk.
Johan Nordlander
Johan Nordlander-sällskapet är en förening grundad 1979, alltsedan starten med säte i Umeå. Sällskapet har namn efter nestorn inom norrländsk kulturforskning, Johan Nordlander (1853–1934). Sällskapet har som främsta syfte att etablera ett närmare samarbete mellan fackforskare och fritidsforskare, framför allt sådana med inriktning mot norrländsk humanistisk forskning. Målet är att forskare med olika bakgrund skall kunna publicera både artiklar med vetenskapliga ambitioner och sådana arbeten som har karaktär av meddelanden och aktstycken.
Ludvig Nordström
Ludvig Nordström (1882-1942) författade bl.a. romaner, noveller, dikter, essäer, debattskrifter, reportage – däribland det som 1938 blev boken Lort-Sverige. Han bars av en stark framtidstro, grundad på den expanderande industrialismen i regionen, och utvecklade en alldeles egen utopisk lära som han kallade totalism, och som han inför oförstående kritiker och läsare predikade i sina skrifter, främst från 1920-talet och framåt. Eftervärlden har bedömt att han själv skrev bäst i det lilla formatet men själv ägnade han sig helst åt att skriva vidlyftiga romanserier i Balzacs anda. Ludvig Nordström-sällskapet bildades den 25 februari 1992, på författarens 110:e födelsedag, av några lärare på Mittuniversitetet (dåvarande Mitthögskolan), med syftet att främja intresset för och studiet av Ludvig Nordströms författarskap. Sällskapet har sitt säte i Härnösand, den stad som i Nordströms böcker kallas »Öbacka«, men sällskapets medlemmar är spridda över hela landet.
Birger Norman
Birger Norman (1914-1995) blev känd dels som finstämd lyriker, dels som kultur- och samhällsdebattör på socialdemokratisk och kristen grund. Erfarenheterna från hembygden och det tidiga 30-talet kom att prägla honom och utgör på många sätt ett tema i hans författarskap. Han kände stark samhörighet med den samhällsklass varifrån han utgått och kanske var han den reformistiska arbetarrörelsens starkaste kulturella röst under flera årtionden. Birger Normansällskapet grundades 2004 och har som syfte att vårda och vidga intresset för Birger Norman, fördjupa förståelsen för hans prosa, poesi och dramatik samt lyfta fram hans betydelse som kultur- och samhällskritisk debattör. Det årliga Birger Normanpriset delas ut till en mottagare som har »verkat i Birger Normans anda«.
Pälle Näver
Smålandskalden och rimsmidaren Josef Högstedt alias Pälle Näver (1897-1986) var främst naturlyriker och fick inspiration till dikter genom naturupplevelser, årstidsväxlingar eller bara genom en liten oansenlig blomma. Han skrev även dikter om människor, många gånger med humoristiska inslag. Till 100-års minnet av hans födelse bildades ett Pälle Näversällskap. Sällskapet är en ideell förening som skall bevara Pälles livsgärning och ge nya generationer möjlighet att ta del av hans verk – Pälle Näver är och skall vara en del av en småländsk identitet.