Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Pär Lagerkvist
Pär Lagerkvists (1891-1974) författarskap tar upp livsproblemen på ett i svensk 1900-talsdiktning unikt sätt, vilket 1951 gav honom Nobelpriset i litteratur »...för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor«. Pär Lagerkvist Samfundet är en ideell förening som bildades 1989 i Växjö och som har medlemmar över hela landet. Samfundets syfte är att hålla Pär Lagerkvists författarskap levande genom att ge ut en årsskrift med anknytning till Pär Lagerkvists liv, arrangera föreläsningar och andra program, och hålla en samling av litteratur av och om Pär Lagerkvist på Växjö stadsbibliotek.
Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges mest lästa och älskade författare och hennes verk har nått läsare långt utanför landets gränser. År 1909 fick hon som första kvinna Nobelpriset i litteratur. Selma Lagerlöf-sällskapet bildades 1958 med anledning av 100-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse. Sällskapets syfte är att främja kännedom om Selma Lagerlöf och hennes författarskap. För att förverkliga detta syfte skall sällskapets strävan vara att befordra och understödja forskning om Selma Lagerlöf. Sällskapet skall också utge skrifter om henne, väcka och vidmakthålla intresset för Selma Lagerlöf och hennes verk.
Hans Lidman
Författaren och fotografen Hans Lidman (1910-1976) skrev om resor och vandringar, om natur och människor, från början mest från hembygden Ovanåker i Hälsingland, senare allt längre bort. Nordkalotten fick en särskild plats i hans författarskap. Hans böcker såldes i stora upplagor i de nordiska länderna under 50 och 60-talen. Böckerna om fiske blev kanske hans största framgång, men Lidmans böcker är svåra att genrebestämma därför att de innehåller en blandning av skönlitteratur, dokumentärer om människor och natur och hans egna tankar och upplevelser. Till Hans Lidman-sällskapets syften hör att stödja natur- och folklivsskildring på svenska genom att utdela ett penningpris för skildringar i ord eller bild av natur och människor i Norden, med konstnärlig gestaltning och känsla för ekologiska samband.
Sara Lidman
Det poetiska språket i Sara Lidmans (1923-2004) debutroman Tjärdalen, med dess säregna legering av dialektala uttryck, bibelprosa och myndighetsretorik, gav henne omedelbart en ställning som en av de mest nydanande språkkonstnärerna i den moderna svenska litteraturen. Under sin livstid hann Lidman skriva sammanlagt tretton romaner, ett antal pjäser och en stor mängd politiska och litterära essäer, tal och debattartiklar. Sara Lidman-sällskapets övergripande syfte är att stimulera intresset för och förståelsen av Sara Lidmans författarskap och samhällsengagemang, att uppmärksamma personer som verkar i hennes anda, att vidga och fördjupa kunskaperna om hennes författarskap, att verka för utgivning och spridning av hennes texter samt att uppmuntra till forskning om hennes verk, liv och gärning.
Astrid Lindgren
Utan jämförelse är Astrid Lindgren (1907-2002) Sveriges mest översatta och internationellt spridda författare. Astrid Lindgren-sällskapet är en mötesplats för alla som beundrar Astrid Lindgren som författare och människa, och som ser hennes verk som en omistlig del av det svenska kulturarvet och hennes offentliga ställningstaganden som ett föredöme i fråga om självständigt tänkande och omsorg om de svaga och utsatta.
Ebba Lindqvist
Ebba Lindqvist (1908-1995) gestaltar i sin lyrik havet, kärleken och döden med en allmängiltighet och personlig laddning som gör henne aktuell inte bara i sin tid utan även i vår. Hennes diktporträtt är förankrade i såväl biblisk/klassisk tradition som nutid. Inte minst hennes kvinnoporträtt rymmer en ännu outforskad stark dynamik av dödslängtan och stark kärlek till livet; formen är återhållsam men innehållet eruptivt. I samband med den första konserten till hennes minne i Grebbestads kyrka sommaren 1996 bildades Sällskapet Ebba Lindqvists Vänner, som har som mål att verka för bevarandet av hennes minne och att i detta syfte bl.a. samla tillgänglig dokumentation om hennes diktning och stödja forskningen om denna. Sällskapet skall också uppmärksamma och stödja tonsättare, aktörer och konstnärer som i sin konstutövning fått inspiration av Ebba Lindqvist och hennes diktning.
Aksel Lindström
Aksel Lindström (1904-1962) har kallats Jämtlands nationalskald, men också beskrivits som en tillvarons emigrant, den komplexe bondpojken från Rossbol. I unga år utvandrade han till Amerika, där han bland annat studerade konst i Minneapolis och var guldgrävare och trapper i Alaska. Med sitt gedigna historiekunnande, sin fantasirikedom och formuleringsförmåga skapade han den så kallade Frösötrilogin, som i efterhand erkänts som en av de främsta verken i Norden som skönlitterärt behandlat sagatiden och skildringen av brytningstiden mellan hedendom och kristendom i Jämtland. Aksel Lindström-sällskapet bildades 1994 i Ås utanför Östersund. Sällskapet deltar i många aktiviteter, bland annat i författarseminarier av olika slag, och stod även bakom nyutgivningarna av Frösötrilogin (1997) och Vidundret (1998).
Ivar Lo-Johansson
En kort tid efter Ivar Lo-Johanssons bortgång 1990 bildades Ivar Lo-sällskapet. Det vittnar om det stora intresset för hans liv och verk. Nästan jämngammal med seklet har Ivar Lo-Johansson kommit att identifieras med avgörande sociala och kulturella förändringar i Sveriges moderna historia. Hans lika rika som omfattande författarskap speglar den motsättningsfyllda rörelsen från land till stad, från jordbruksbygd till industrisamhälle, från fattigsverige till välfärdsstat. Sällskapet ser som sin huvudsakliga uppgift att initiera och främja forskningen och intresset för Ivar Lo-Johanssons verk, den litterära realismen och arbetarlitteraturen. I detta syfte publicerar man en årsskrift och driver Ivar Lo-Johanssons författarbostad på Bastugatan 21 som ett litterärt museum och som en samlingspunkt för det allmänna intresset kring hans liv och verk.
Harriet Löwenhjelm
Harriet Löwenhjelm (1887-1918) är en av Sveriges mest originella diktare och samtidigt en uttrycksfull bildkonstnär. En minor classic som i motsats till flertalet generationskamrater aldrig helt fallit i glömska utan ständigt haft en liten men hängiven läsekrets. Hon har romantiserats och mytologiserats – livshistorien har inbjudit till det: hon blev endast 31 år och slog igenom postumt. Harriet Löwenhjelm-sällskapet, bildat 2010, är samlingspunkten för alla som intresserar sig för hennes liv och verk. Sällskapets syfte är att verka för ökad kännedom om Harriet Löwenhjelms diktning och bildkonst samt hennes person och miljöer med anknytning till hennes liv.