Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Ebba Lindqvist
Ebba Lindqvist (1908-1995) gestaltar i sin lyrik havet, kärleken och döden med en allmängiltighet och personlig laddning som gör henne aktuell inte bara i sin tid utan även i vår. Hennes diktporträtt är förankrade i såväl biblisk/klassisk tradition som nutid. Inte minst hennes kvinnoporträtt rymmer en ännu outforskad stark dynamik av dödslängtan och stark kärlek till livet; formen är återhållsam men innehållet eruptivt. I samband med den första konserten till hennes minne i Grebbestads kyrka sommaren 1996 bildades Sällskapet Ebba Lindqvists Vänner, som har som mål att verka för bevarandet av hennes minne och att i detta syfte bl.a. samla tillgänglig dokumentation om hennes diktning och stödja forskningen om denna. Sällskapet skall också uppmärksamma och stödja tonsättare, aktörer och konstnärer som i sin konstutövning fått inspiration av Ebba Lindqvist och hennes diktning.
Edith Södergran
Författarinnan, lyrikern Edith Södergran föddes den 4 april 1892 och dog i juni 1923, 31 år gammal. Hennes författarskap upptäcks ständigt av nya läsare. Edith Södergran-sällskapet är en litterär förening för dem som vill lära sig mera om, utbyta åsikter om och diskutera olika aspekter av poeten Edith Södergran. Lyrikvänner, litteraturforskare, Södergranbeundrare och -kritiker samsas i en krets där man använder både hjärta och hjärna för att öka kunskapen om finlandssvensk modernism och Edith Södergrans plats inom den.
Elin Wägner
Journalist – författare – feminist – radikalpacifist – miljöväckarklocka – civilisationskritiker. Elin Wägner (1882-1949) fick sitt litterära genombrott med smålandsromanen Åsa-Hanna (1918) och därefter följde en roman om året, flera med förankring i Småland och med utgångspunkt i tidens stora frågor: kvinnornas rösträtt, freden och miljön. Elin Wägner-sällskapet bildades 1990 och är en ideell, opolitisk förening med syfte att hålla Elin Wägners livsverk levande. Detta sker genom att uppmuntra studiet av hennes författarskap och lyfta fram hennes tankar om samverkan mellan kvinnor och män i arbetet för fred och miljö. Kärleken till hembygden var en inspirationskälla och föreningen ser det som sin uppgift att verka för varsamhet med livet, jorden och naturen i alla dess former.
Elisabeth Bergstrand Poulsen
Elisabeth Bergstrand-Poulsen-sällskapet har till syfte att hålla Elisabeth Bergstrand-Poulsens livsverk levande genom att uppmuntra studiet av hennes författarskap och konstnärskap och lyfta fram hennes idéer och tankar om ett innerligt liv, som styrs av hjärtat, ömhet, engagemang och fromhet.
Ellen Key
Ellen Key (1849-1926) undervisade på 1880- och 1890-talen i Anna Whitlocks progressiva skola, föreläste på Stockholms arbetareinstitut, tog ställning för yttrande- och tryckfrihet, fredlig unionsupplösning med Norge 1905, kvinnlig rösträtt och för kärlekens frihet, som för henne utgör grunden för äktenskapet och indirekt för politiken. År 1910 byggde hon åt sig villan Strand vid Omberg. Devisen på öppna spisen där: accende et arde!, ›tänd och brinn!‹, vittnar om hennes intensiva och engagerade personlighet och liv, trots besvikelser, den största förmodligen att inte ha fått bilda egen familj. Ellen Key-sällskapets syfte är att »rikta förnyad uppmärksamhet på Ellen Keys betydelsefulla livsverk... i samarbete med Stiftelsen Ellen Keys Strand«.
Elsa Grave
Poeten Elsa Grave (1918-2003) skapade sin egen jord och egen rytm där hon på luftandars vis rörde sig fritt, stigande och fallande bland »fossil« och »blåmusslor«, »luftforell« och »flygande ko«. Hon hade sin egen teologi, där de höga väsen som omgav henne och gav mod och kraft kunde ta skiftande form, deras namn kunde vara fred på jorden, rättvisa åt de svaga, vindens frihet och konstens eviga liv. Elsa Grave-sällskapet bildades den 17 januari 1998 och vill genom sin hemsida, medlemsbrev och andra utskick sprida information om aktuell verksamhet, till exempel lyrikuppläsningar, teaterföreställningar, föreläsningar, konstutställningar, musikarrangemang och filmvisningar.
Emanuel Swedenborg
Skandinaviska Swedenborgsällskapet bildades i sin nuvarande form i Stockholm år 1978. I likhet med sina engelskspråkiga motsvarigheter, Swedenborg Society i London och Swedenborg Foundation i Pennsylvania, är sällskapet religiöst neutralt och öppet för alla som är intresserade av Emanuel Swedenborg och hans verk. Sällskapet har sedan starten nyöversatt flera av Swedenborgs teologiska verk till modern svenska och danska, och ämnen och skrifter från Swedenborgs vetenskapliga produktion har publicerats inom ramen för en serie årsskrifter, Swedenborgiana, i samproduktion med Föreningen Swedenborgs minne.
Emil Hagström
Klarapoeten och arbetardiktaren Emil Hagström (1907-1970) föddes och växte upp i Nylandsån utanför Sollefteå. När han i början av trettiotalet kommit till huvudstaden gick hans vandringar mellan tidningsredaktionerna i Klara, där en såld dikt eller novell gav husrum, mat och dryck för en eller flera dagar. Med tiden utkom både dikt- och novellsamlingar, inalles 16 böcker. Emil Hagström-sällskapet, grundat 2007, ska verka för att hålla hans diktning och prosa känd och levande, göra insatser på diktens och visans område i Emil Hagströms anda, samt uppmärksamma personer – diktare, kompositörer, förmedlare eller forskare – och organisationer som verkar i Emil Hagströms anda.
Erik Axel Karlfeldt
Karlfeldtsgården i Karlbo är Erik Axel Karlfeldts barndomshem - här föddes den blivande skalden och nobelpristagaren den 20 juli 1864 i en lantbrukarfamilj med gedigen förankring i denna dalasocken, Folkärna. Ett litet museum finns en trappa upp i Tolvmansgården och varje år den 20 juli firas Erik Axel Karlfeldts födelsedag på gården med underhållning och utdelning av Avesta Kommuns kulturpris »Årets Fridolin«. Karlfeldtsföreningen i Folkare är samarbetspartner i arbetet med gården som ägs av Avesta kommun.
Erik Axel Karlfeldt
Många diktstrofer av Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) klingar välbekant: »Intet är som väntanstider«, »Se, Svarta Rudolf dansar« och »han talar med bönder på böndernas sätt men med lärde män på latin« – det senare en bra beskrivning av Karlfeldt själv, dalkarlen av bondesläkt som blev poet, ledamot av Svenska Akademien och nobelpristagare i litteratur. Karlfeldtsamfundet bildades 1966 för att stimulera intresset för Erik Axel Karlfeldts diktning och bidra till ökad kunskap om hans liv och verk. I dagsläget har samfundet ca 700 medlemmar och är därmed ett av de större och mest aktiva litterära sällskapen. Ett av samfundets viktigaste medel för att nå sitt syfte är den årliga medlemsboken/årsutgåvan, som ger kvalificerade bidrag till kunskapen om Karlfeldts liv och diktning, och två gånger om året utger man även medlemsbladet Karlfeldtbladet som i skrift och bild rapporterar och informerar om Karlfeldt-aktiviteter.
Erik Gustaf Geijer
När Geijersamfundet grundades 1947 på initiativ av dåvarande biskopen och landshövdingen skedde det i en tid som var präglad av ideologisk vilsenhet efter andra världskriget. Erik Gustaf Geijer (1783–1847) är en av de mest framträdande och betydelsefulla personligheterna i svensk kulturhistoria. Som diktare, kompositör, folkbildare, filosof, historiker och samhällsanalytiker kom han att i många hänseenden få stort inflytande över både den samtida och den framtida utvecklingen. De geijerska perspektiven var den grund man ville ge den uppväxande generationen att bygga sin framtid på. Samfundets uppgift blev att verka i Geijers anda. Geijersamfundets huvuduppgifter är att handha stiftarfunktioner för folkhögskolan Geijerskolan i Ransäter, anordna kvalificerade sommarkurser på Geijerskolan samt att anordna seminarier och dylikt »i Geijers anda«
Erik Johan Stagnelius
Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner bildades 1987 och till dess syften hör att vårda minnet av skalden Stagnelius. årligen högtidlighålla skaldens födelsedag den 14 oktober, att verka för fördjupad förståelse för och kunskap om skaldens liv samt stimulera intresset för och stödja forskning kring skaldens verk. Sällskapet ger varje år sedan 1998 ut två medlemsblad, Stagneliusbladet, samt en årsskrift lagom till jul som medlemsgåva.
Esaias Tegnér
När Tegnérsamfundet bildades 1946 var det med syftet att främja studiet av Esaias Tegnér och för att sprida kännedomen om hans person och verk samt om den tid i vilken han verkade. En primär uppgift var att ge ut Tegnérs skrifter i en textkritisk edition på godtagbar vetenskaplig nivå, och samfundet har bl.a. givit ut Tegnérs dikter och brev i sju respektive elva band, samt en volym med akademiska tal och skoltal, och därtill digitalt tillgängliggjort de brev till Tegnér som finns samlade i Universitetsbiblioteket i Lund. Man medverkar även vid utdelningen av Tegnérpriset som sedan 1947 utdelas till en framstående humanist, gärna vetenskaplig eller vitter författare.
Ester Ringnér-Lundgren
Ester Ringnér-Lundgren (1907-1993) skrev barn- och ungdomsböcker och de absolut mest älskade böckerna var de om Lotta som skrevs under pseudonymen Merri Vik. Ester Ringnér-Lundgren ville skriva positivt, med mycket glädje och optimism, även om vemodet kunde lura strax under ytan. Totalt gav hon ut ca 140 böcker tryckta i 3,5 miljoner exemplar. Sällskapet för Ester Ringnér-Lundgren, grundat 2005 och med sitt säte i Norrköping, har som syfte att främja kännedom och forskning kring Ester Ringnér-Lundgren och hennes författarskap, genom att verka för nyutgivning av hennes böcker, att aktivt söka påverka bibliotek att ta in hennes produktion, att introducera hennes litteratur för nya generationer och att främja forskning och intresse för hela den genre författaren tillhör.
Evert Taube
Taubesällskapet bildades i maj 2004 genom samgående mellan Evert Taube-sällskapet och Sällskapet Astri och Evert Taubes vänner. Sällskapet har till syfte att vidmakthålla intresset och utvidga förståelsen för Evert Taube och hans verk, att genom sällskaplig samvaro i olika former vårda det litterära, musikaliska och konstnärliga arvet efter honom, samt att främja forskningen om honom, till gagn för dagens och framtidens generationer.
Eyvind Johnson
Eyvind Johnson (1900-1976) är ett av den svenska 1900-talslitteraturens allra största namn. Tillsammans med Harry Martinson delade han 1974 på Nobelpriset i litteratur. Eyvind Johnson-sällskapet bildades den 26 augusti 1993 och har som uppgift att stimulera intresset och förståelsen för Eyvind Johnsons författarskap, att initiera, uppmärksamma och stödja vetenskaplig forskning kring hans liv och verk, samt att vidga och fördjupa kunskaperna om hans författarskap genom att verka för utgivning och spridning av hans romaner, noveller och andra texter.