Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Aksel Lindström
Aksel Lindström (1904-1962) har kallats Jämtlands nationalskald, men också beskrivits som en tillvarons emigrant, den komplexe bondpojken från Rossbol. I unga år utvandrade han till Amerika, där han bland annat studerade konst i Minneapolis och var guldgrävare och trapper i Alaska. Med sitt gedigna historiekunnande, sin fantasirikedom och formuleringsförmåga skapade han den så kallade Frösötrilogin, som i efterhand erkänts som en av de främsta verken i Norden som skönlitterärt behandlat sagatiden och skildringen av brytningstiden mellan hedendom och kristendom i Jämtland. Aksel Lindström-sällskapet bildades 1994 i Ås utanför Östersund. Sällskapet deltar i många aktiviteter, bland annat i författarseminarier av olika slag, och stod även bakom nyutgivningarna av Frösötrilogin (1997) och Vidundret (1998).
Albert Engström
Albert Engström Sällskapet bildades 1981 och är ett av Sveriges största personlitterära sällskap med över 1700 medlemmar. Sällskapet har sitt säte i Grisslehamn och har också en smålandssektion med säte i Eksjö. Sällskapets uppdrag är att sprida kunskap om Albert Engström och hans konstnärliga verksamhet, att regelbundet utge en skrift och genom olika aktiviteter som belyser hans mångsidiga produktion samt håller hans författar- och konstnärskap levande för nya generationer och att i Grisslehamn förvalta och bedriva museiverksamhet vid i Engströmgården och Ateljén.
Albert Viksten
Albert Viksten Sällskapet bildades 10 mars 1981 och verkar för att vidmakthålla intresset och vidga förståelsen för författaren, folkbildaren, miljökämpen och hembygdsvännen Albert Viksten (1889-1969) och hans verk. Sällskapet eftersträvar att årligen publicera en skrift i form av en nyutgåva av tidigare utgivna böcker eller alster ur Albert Vikstens efterlämnade material.
Alf Henrikson
Alf Henrikson (1905-1995) var omvittnat produktiv både på vers och på prosa och inom mångahanda genrer. Dryga sex decennier av nära nog dagligt versskrivande i DN har i bokform reducerats till ca 16 versböcker. Utöver all vers – den mesta tidningsversen är ju aldrig omtryckt i bokform – har Alf Henrikson producerat ett par hyllmeter prosa i främst historiska ämnen, och dessutom finns egna pjäser och texter till musik, från visor och schlager till operalibretton. Alf Henrikson-sällskapet instiftades redan under författarens levnadstid, men den praktiska verksamheten inleddes i juni 1996, ett drygt år efter författarens död. Uppgiften är att vidga och fördjupa intresset och förståelsen för hans verk, att ta tillvara hans oerhört rika produktion och göra den tillgänglig för alla intresserade.
Alfhild Agrell
Alfhild Agrell (1849-1923) var länge oförtjänt undanskymd och bortglömd i den moderna litteraturhistorien, men har på tjugohundratalet åter väckts till
Anna Rydstedt
Anna Rydstedt (1928-1994) publicerade åtta diktsamlingar. Hennes poesi tar ofta sin utgångspunkt i den öländska naturen och vardagslivet på gården i Ventlinge, men det hon beskriver är allt annat än provinsiellt – hon får stenar, havsvågor, gräs och te att ånga av de stora existentiella frågorna. Hon knyter ihop horvan med himlen, Ventlinge med världen och den lilla kattungen med de stora kasten mellan liv och död. Hon kan skriva enkelt om det allra svåraste och hjälper oss att se vardagen med nya ögon. År 2009 bildades Anna Rydstedt-sällskapet vars syfte är att sprida kännedom om Anna Rydstedts liv och diktning.
Astrid Lindgren
Utan jämförelse är Astrid Lindgren (1907-2002) Sveriges mest översatta och internationellt spridda författare. Astrid Lindgren-sällskapet är en mötesplats för alla som beundrar Astrid Lindgren som författare och människa, och som ser hennes verk som en omistlig del av det svenska kulturarvet och hennes offentliga ställningstaganden som ett föredöme i fråga om självständigt tänkande och omsorg om de svaga och utsatta.
August Bondeson
Bondesonsällskapet bildades 2006 i syftet att främja intresset för och forskning om August Bondesons person och gärning inom olika ämnesområden samt att verka för nya utgåvor av hans litterära verk. Det ska verka för att minnet av August Bondeson hålls levande genom olika arrangemang.
August Strindberg
Strindbergssällskapet bildades i juni 1945 och är därmed ett av de allra äldsta litterära sällskapen i Sverige – i någon mån förberett redan ett fåtal år efter Strindbergs död då ett antal av hans vänner bildade Strindbergsarkivet för att samla och ordna kvarlåtenskapen. Sällskapets ändamål är att främja kännedomen om August Strindberg och hans verk, bl.a. genom att utge skrifter av och dokument om Strindberg, stödja Strindbergforskningen och Strindbergsmuseet samt att registrera och ta vård om Strindbergsminnen av olika slag.
Bengt Anderberg
Bengt Anderberg var främst en mångsidig författare - naturlyriker, dramatiker, essäist, poet, barnboksförfattare, översättare, medarbetare i bl.a. BLM och Expressen. Han var som ovanligt kunnig på Bibeln aktiv i bibelkommissionen, men även i serieakademien, vilket säger något om hans otroligt stora bredd och hans stora vetgirighet. Bengt Anderberg-sällskapet bildades 2014 i syftet att öka intresset för och kunskapen om Bengt Anderberg och att åstadkomma nyutgivning av författarens verk liksom återutgivning av radio- och TV-program.
Bernhard Nordh
Författaren Bernhard Nordh (1900-1972) är en av våra mest uppskattade folkförfattare. Med genombrottsboken I Marsfjällets skugga – översatt till sju språk och spridd i över två miljoner exemplar – föddes »myten« om Marsliden där verkligheten överträffar dikten. Bernhard Nordh-sällskapet, grundat i september år 2000, är ett litterärt sällskap som bl.a har som ändamål att stimulera intresse och förståelse för Bernhard Nordhs författarskap bland läsare i alla åldrar, samt initiera och stödja vetenskaplig forskning kring hans liv och verk.
Birger Norman
Birger Norman (1914-1995) blev känd dels som finstämd lyriker, dels som kultur- och samhällsdebattör på socialdemokratisk och kristen grund. Erfarenheterna från hembygden och det tidiga 30-talet kom att prägla honom och utgör på många sätt ett tema i hans författarskap. Han kände stark samhörighet med den samhällsklass varifrån han utgått och kanske var han den reformistiska arbetarrörelsens starkaste kulturella röst under flera årtionden. Birger Normansällskapet grundades 2004 och har som syfte att vårda och vidga intresset för Birger Norman, fördjupa förståelsen för hans prosa, poesi och dramatik samt lyfta fram hans betydelse som kultur- och samhällskritisk debattör. Det årliga Birger Normanpriset delas ut till en mottagare som har »verkat i Birger Normans anda«.
Birger Sjöberg
Birger Sjöbergs författarbana liknar ingen annan svensk diktares. Först vid 37 års ålder gjorde han debut med vissamlingen Fridas bok (1922) som liksom romanen Kvartetten som sprängdes (1924) blev en överväldigande kritiker- och läsarframgång. Men fyra år efter debuten kom det stora nederlaget med diktsamlingen Kriser och kransar (1926), den gången så radikal och ny i sitt omtumlande modernistiska bildspråk att ytterst få förmådde förstå och uppskatta den. Birger Sjöberg-sällskapet, som bildades i Vänersborg 1961 och idag är ett av de större litterära sällskapen i Sverige, har till syfte att vidmakthålla intresset och vidga förståelsen för Birger Sjöberg och hans verk samt att främja forskningen om honom.
Bodil Malmsten
Bodil Malmsten (1944-2016) var en av 1900-talets stora svenska författare, älskad av både en stor publik och kritikerkår. Hon skrev dikter, romaner, noveller, dramatik och kåserier som alla präglades av hennes säregna, rytmiska litterära språk, kännetecknat av ordvändningar, intertexter och en ständig lek med ordens betydelser. Bodil Malmsten-sällskapet är en ideell förening med syfte att sprida kunskap om Bodil Malmstens författarskap. Medlemskap 2018/19 kostar 125kr.
Britt G Hallqvist
Britt G. Hallqvist (1914-1997) var en prominent svensk författare, en av våra stora. De flesta författare är vanligtvis framstående inom ett område, och fuskar lite i andra genrer. Men Britt G. hade – med ett slitet men i detta sammanhang träffande begrepp – ovanligt många strängar på sin lyra. Hon var inte bara den kända barnboksförfattaren och poeten, hon excellerade även som översättare, psalmdiktare och författare av sångböcker och operalibretti. Britt G. Hallqvist-sällskapet konstituerade sig den 4 april 2012 i Lund med syftet att hålla hennes verk levande.
Carl August Cederborg
Carl August Cederborg (1849-1933) publicerade mer än 40 verk och var under många decennier en mycket läst författare. Varje titel trycktes i minst 20000 exemplar och sammanlagt lär de ha sålts i över en och halv miljon exemplar. Böckerna om snapphanetiden – senare delen av 1600-talet – och Göingebygden är de mest välkända, men han skrev även detektivromaner och verkade dessutom som tidningsman i många år. Syftet med Carl August Cederborg-sällskapet är att främja intresset för Carl August Cederborgs författarskap och för historiskt berättande i allmänhet. Sällskapet vill också öka intresset för den nordskånska historien hos en bred allmänhet.
Carl Jonas Love Almqvist
Almqvistsällskapets målsättning är att bidra till kännedom om Carl Jonas Love Almqvist verk och person, hans tänkande och hans visioner. Till sällskapets syfte hör att medverka till utgivande av skrifter av och om Carl Jonas Love Almqvist samt att understödja Almqvist-forskningen, bl.a. genom skriftserien Almqviststudier och den pågående utgivningen av Almqvists samlade verk.
Carl Michael Bellman
Bellmans Minne, som bildades 1899, anses vara det första personlitterära sällskapet. Sällskapet har till ändamål att hålla skalden Carl Michael Bellmans minne levande bl.a. genom att odla hans sång och musik vid sina enskilda sammankomster. Sällskapets medlemmar får till antalet vara högst femtio.
Carl Michael Bellman
Bellmanssällskapet grundades i Stockholm den 4 februari 1919 med syftet att verka för ett levande intresse för Carl Michael Bellmans liv, diktning, musik och tid. Sällskapet utger skriftserien Bellmansstudier, medlemsbladet Hwad behagas? och har även ansvarat för den vetenskapliga utgåvan av Bellmans samlade skrifter vilken slutfördes 2003.
Carl Olof Rosenius
Carl Olof Rosenius (1816-1868) blev bara 52 år gammal men fick ändå vara med om att radikalt påverka det andliga läget i Sverige. Hans »kom som du är«-predikningar utövade ett märkligt inflytande på vanligt folk och inspirerade gudsmän som P P Waldenström, Lewi Pethrus, Gunnar Rosendal, Bo Giertz med flera. Ute i stugorna läste man flitigt hans Betraktelser för var dag i året och fortfarande studeras hans verk som är översatta till ett trettiotal språk och hela tiden utkommer i nya upplagor i olika format. Carl Olof Rosenius-sällskapet syftar till att vidga och fördjupa intresset för och förståelsen av Rosenius författarskap och livsgärning, att främja forskning och att årligen genomföra minst ett offentligt arrangemang ägnat Carl Olof Rosenius och hans verk.
Dan Andersson
Än idag är hans sångbara texter levande litteratur i vårt land. Men under sin livstid fick Dan Andersson (1888-1920) föra en heroisk kamp för att kunna etablera sig som författare. Hans persongalleri är beständigt särlingarna, de utanför samhället stående, brottslingar, medellösa, vansinniga, för vilka livet är en ställvis hård, tung och plågsam vandring. Den konkreta fattigdomen, ofta in i detalj realistiskt skildrad, blir samtidigt en bild för den mänskliga existensen i stort. Människan blir hos Dan Andersson en vandrare, född »till en vild och evig längtan« som det heter i hans kanske mest kända dikt. Dan Andersson-sällskapet bildades i augusti 1962 och har som syfte att sprida kunskap om poeten, författaren och visdiktaren Dan Andersson. Medlemmar får kontinuerlig information, rabatter under Dan Andersson-veckan i juli/augusti samt medlemstidningen På färdvägarna.
Det unga Skåne
Sällskapet Det unga Skåne avser att lyfta fram och belysa verk av fyra författare – alla unga under det moderna genombrottet i Norden – nämligen Victoria Benedictsson, Ola Hansson, Stella Kleve och Axel Lundegård. Man vill också engagera dagens unga skånska författare med uppläsningar, möten och föreläsningar.
Ebba Lindqvist
Ebba Lindqvist (1908-1995) gestaltar i sin lyrik havet, kärleken och döden med en allmängiltighet och personlig laddning som gör henne aktuell inte bara i sin tid utan även i vår. Hennes diktporträtt är förankrade i såväl biblisk/klassisk tradition som nutid. Inte minst hennes kvinnoporträtt rymmer en ännu outforskad stark dynamik av dödslängtan och stark kärlek till livet; formen är återhållsam men innehållet eruptivt. I samband med den första konserten till hennes minne i Grebbestads kyrka sommaren 1996 bildades Sällskapet Ebba Lindqvists Vänner, som har som mål att verka för bevarandet av hennes minne och att i detta syfte bl.a. samla tillgänglig dokumentation om hennes diktning och stödja forskningen om denna. Sällskapet skall också uppmärksamma och stödja tonsättare, aktörer och konstnärer som i sin konstutövning fått inspiration av Ebba Lindqvist och hennes diktning.
Edith Södergran
Författarinnan, lyrikern Edith Södergran föddes den 4 april 1892 och dog i juni 1923, 31 år gammal. Hennes författarskap upptäcks ständigt av nya läsare. Edith Södergran-sällskapet är en litterär förening för dem som vill lära sig mera om, utbyta åsikter om och diskutera olika aspekter av poeten Edith Södergran. Lyrikvänner, litteraturforskare, Södergranbeundrare och -kritiker samsas i en krets där man använder både hjärta och hjärna för att öka kunskapen om finlandssvensk modernism och Edith Södergrans plats inom den.
Elin Wägner
Journalist – författare – feminist – radikalpacifist – miljöväckarklocka – civilisationskritiker. Elin Wägner (1882-1949) fick sitt litterära genombrott med smålandsromanen Åsa-Hanna (1918) och därefter följde en roman om året, flera med förankring i Småland och med utgångspunkt i tidens stora frågor: kvinnornas rösträtt, freden och miljön. Elin Wägner-sällskapet bildades 1990 och är en ideell, opolitisk förening med syfte att hålla Elin Wägners livsverk levande. Detta sker genom att uppmuntra studiet av hennes författarskap och lyfta fram hennes tankar om samverkan mellan kvinnor och män i arbetet för fred och miljö. Kärleken till hembygden var en inspirationskälla och föreningen ser det som sin uppgift att verka för varsamhet med livet, jorden och naturen i alla dess former.
Elisabeth Bergstrand Poulsen
Elisabeth Bergstrand-Poulsen-sällskapet har till syfte att hålla Elisabeth Bergstrand-Poulsens livsverk levande genom att uppmuntra studiet av hennes författarskap och konstnärskap och lyfta fram hennes idéer och tankar om ett innerligt liv, som styrs av hjärtat, ömhet, engagemang och fromhet.
Ellen Key
Ellen Key (1849-1926) undervisade på 1880- och 1890-talen i Anna Whitlocks progressiva skola, föreläste på Stockholms arbetareinstitut, tog ställning för yttrande- och tryckfrihet, fredlig unionsupplösning med Norge 1905, kvinnlig rösträtt och för kärlekens frihet, som för henne utgör grunden för äktenskapet och indirekt för politiken. År 1910 byggde hon åt sig villan Strand vid Omberg. Devisen på öppna spisen där: accende et arde!, ›tänd och brinn!‹, vittnar om hennes intensiva och engagerade personlighet och liv, trots besvikelser, den största förmodligen att inte ha fått bilda egen familj. Ellen Key-sällskapets syfte är att »rikta förnyad uppmärksamhet på Ellen Keys betydelsefulla livsverk... i samarbete med Stiftelsen Ellen Keys Strand«.
Elsa Grave
Poeten Elsa Grave (1918-2003) skapade sin egen jord och egen rytm där hon på luftandars vis rörde sig fritt, stigande och fallande bland »fossil« och »blåmusslor«, »luftforell« och »flygande ko«. Hon hade sin egen teologi, där de höga väsen som omgav henne och gav mod och kraft kunde ta skiftande form, deras namn kunde vara fred på jorden, rättvisa åt de svaga, vindens frihet och konstens eviga liv. Elsa Grave-sällskapet bildades den 17 januari 1998 och vill genom sin hemsida, medlemsbrev och andra utskick sprida information om aktuell verksamhet, till exempel lyrikuppläsningar, teaterföreställningar, föreläsningar, konstutställningar, musikarrangemang och filmvisningar.
Emanuel Swedenborg
Skandinaviska Swedenborgsällskapet bildades i sin nuvarande form i Stockholm år 1978. I likhet med sina engelskspråkiga motsvarigheter, Swedenborg Society i London och Swedenborg Foundation i Pennsylvania, är sällskapet religiöst neutralt och öppet för alla som är intresserade av Emanuel Swedenborg och hans verk. Sällskapet har sedan starten nyöversatt flera av Swedenborgs teologiska verk till modern svenska och danska, och ämnen och skrifter från Swedenborgs vetenskapliga produktion har publicerats inom ramen för en serie årsskrifter, Swedenborgiana, i samproduktion med Föreningen Swedenborgs minne.
Emil Hagström
Klarapoeten och arbetardiktaren Emil Hagström (1907-1970) föddes och växte upp i Nylandsån utanför Sollefteå. När han i början av trettiotalet kommit till huvudstaden gick hans vandringar mellan tidningsredaktionerna i Klara, där en såld dikt eller novell gav husrum, mat och dryck för en eller flera dagar. Med tiden utkom både dikt- och novellsamlingar, inalles 16 böcker. Emil Hagström-sällskapet, grundat 2007, ska verka för att hålla hans diktning och prosa känd och levande, göra insatser på diktens och visans område i Emil Hagströms anda, samt uppmärksamma personer – diktare, kompositörer, förmedlare eller forskare – och organisationer som verkar i Emil Hagströms anda.
Erik Axel Karlfeldt
Karlfeldtsgården i Karlbo är Erik Axel Karlfeldts barndomshem - här föddes den blivande skalden och nobelpristagaren den 20 juli 1864 i en lantbrukarfamilj med gedigen förankring i denna dalasocken, Folkärna. Ett litet museum finns en trappa upp i Tolvmansgården och varje år den 20 juli firas Erik Axel Karlfeldts födelsedag på gården med underhållning och utdelning av Avesta Kommuns kulturpris »Årets Fridolin«. Karlfeldtsföreningen i Folkare är samarbetspartner i arbetet med gården som ägs av Avesta kommun.
Erik Axel Karlfeldt
Många diktstrofer av Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) klingar välbekant: »Intet är som väntanstider«, »Se, Svarta Rudolf dansar« och »han talar med bönder på böndernas sätt men med lärde män på latin« – det senare en bra beskrivning av Karlfeldt själv, dalkarlen av bondesläkt som blev poet, ledamot av Svenska Akademien och nobelpristagare i litteratur. Karlfeldtsamfundet bildades 1966 för att stimulera intresset för Erik Axel Karlfeldts diktning och bidra till ökad kunskap om hans liv och verk. I dagsläget har samfundet ca 700 medlemmar och är därmed ett av de större och mest aktiva litterära sällskapen. Ett av samfundets viktigaste medel för att nå sitt syfte är den årliga medlemsboken/årsutgåvan, som ger kvalificerade bidrag till kunskapen om Karlfeldts liv och diktning, och två gånger om året utger man även medlemsbladet Karlfeldtbladet som i skrift och bild rapporterar och informerar om Karlfeldt-aktiviteter.
Erik Gustaf Geijer
När Geijersamfundet grundades 1947 på initiativ av dåvarande biskopen och landshövdingen skedde det i en tid som var präglad av ideologisk vilsenhet efter andra världskriget. Erik Gustaf Geijer (1783–1847) är en av de mest framträdande och betydelsefulla personligheterna i svensk kulturhistoria. Som diktare, kompositör, folkbildare, filosof, historiker och samhällsanalytiker kom han att i många hänseenden få stort inflytande över både den samtida och den framtida utvecklingen. De geijerska perspektiven var den grund man ville ge den uppväxande generationen att bygga sin framtid på. Samfundets uppgift blev att verka i Geijers anda. Geijersamfundets huvuduppgifter är att handha stiftarfunktioner för folkhögskolan Geijerskolan i Ransäter, anordna kvalificerade sommarkurser på Geijerskolan samt att anordna seminarier och dylikt »i Geijers anda«
Erik Johan Stagnelius
Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner bildades 1987 och till dess syften hör att vårda minnet av skalden Stagnelius. årligen högtidlighålla skaldens födelsedag den 14 oktober, att verka för fördjupad förståelse för och kunskap om skaldens liv samt stimulera intresset för och stödja forskning kring skaldens verk. Sällskapet ger varje år sedan 1998 ut två medlemsblad, Stagneliusbladet, samt en årsskrift lagom till jul som medlemsgåva.
Esaias Tegnér
När Tegnérsamfundet bildades 1946 var det med syftet att främja studiet av Esaias Tegnér och för att sprida kännedomen om hans person och verk samt om den tid i vilken han verkade. En primär uppgift var att ge ut Tegnérs skrifter i en textkritisk edition på godtagbar vetenskaplig nivå, och samfundet har bl.a. givit ut Tegnérs dikter och brev i sju respektive elva band, samt en volym med akademiska tal och skoltal, och därtill digitalt tillgängliggjort de brev till Tegnér som finns samlade i Universitetsbiblioteket i Lund. Man medverkar även vid utdelningen av Tegnérpriset som sedan 1947 utdelas till en framstående humanist, gärna vetenskaplig eller vitter författare.
Ester Ringnér-Lundgren
Ester Ringnér-Lundgren (1907-1993) skrev barn- och ungdomsböcker och de absolut mest älskade böckerna var de om Lotta som skrevs under pseudonymen Merri Vik. Ester Ringnér-Lundgren ville skriva positivt, med mycket glädje och optimism, även om vemodet kunde lura strax under ytan. Totalt gav hon ut ca 140 böcker tryckta i 3,5 miljoner exemplar. Sällskapet för Ester Ringnér-Lundgren, grundat 2005 och med sitt säte i Norrköping, har som syfte att främja kännedom och forskning kring Ester Ringnér-Lundgren och hennes författarskap, genom att verka för nyutgivning av hennes böcker, att aktivt söka påverka bibliotek att ta in hennes produktion, att introducera hennes litteratur för nya generationer och att främja forskning och intresse för hela den genre författaren tillhör.
Evert Taube
Taubesällskapet bildades i maj 2004 genom samgående mellan Evert Taube-sällskapet och Sällskapet Astri och Evert Taubes vänner. Sällskapet har till syfte att vidmakthålla intresset och utvidga förståelsen för Evert Taube och hans verk, att genom sällskaplig samvaro i olika former vårda det litterära, musikaliska och konstnärliga arvet efter honom, samt att främja forskningen om honom, till gagn för dagens och framtidens generationer.
Eyvind Johnson
Eyvind Johnson (1900-1976) är ett av den svenska 1900-talslitteraturens allra största namn. Tillsammans med Harry Martinson delade han 1974 på Nobelpriset i litteratur. Eyvind Johnson-sällskapet bildades den 26 augusti 1993 och har som uppgift att stimulera intresset och förståelsen för Eyvind Johnsons författarskap, att initiera, uppmärksamma och stödja vetenskaplig forskning kring hans liv och verk, samt att vidga och fördjupa kunskaperna om hans författarskap genom att verka för utgivning och spridning av hans romaner, noveller och andra texter.
Falstaff, fakir
Fakirensällskapet är ett 1982 instiftat litterärt sällskap med säte i Lund, ägnat åt författaren Axel Wallengren (»Falstaff, fakir«). Sällskapets uppgift är att sprida kännedom om Axel Wallengren, verka för utgivning av hans skrifter och vara ett forum för studiet av hans person och författarskap, hans tid och miljö.
Folke Dahlberg
Folke Dahlberg Sällskapet vill väcka intresse för ett konstnärskap och författarskap som alltid befunnit sig lite utanför allfarvägarna men som ständigt fascinerar dem som bekantar sig med det. Folke Dahlbergs konst är i bästa mening universell, men området kring norra Vättern har präglat hans liv och verk så mycket att det ändå är naturligt att sällskapets arbete får en viss förankring till trakten.
Frank Heller
Gunnar Serner (1886-1947), som skrev under pseudonymen Frank Heller, var sin tids störste svenske äventyrsförfattare, vars romaner översattes till en mängd språk, filmatiserades och omarbetades till teaterpjäser och rentav till en operett. Frank Heller-sällskapet har tagit som sin uppgift att samla och sprida kunskap om en märklig och i vår tid alltför bortglömd författare. Hans spännande och säregna äventyr är fyllda av humor och finess och fångar på ett oefterhärmligt sätt tidens anda.
Frans G. Bengtsson
Frans G. Bengtsson-sällskapet bildades 1985 och vill försöka aktualisera Frans G. Bengtssons litterära och kulturella insats, erinra om en författare som mer än de flesta ville och vågade vara en man helt för sig. Sällskapet har sitt säte i Lund, men har också en sektion i Stockholmsområdet.
Fredrika Bremer
Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier bildades 1985 för att sprida kännedom om Fredrika Bremers liv och författarskap. Sällskapet uppmuntrar forskning om Fredrika Bremer och söker hålla hennes arbeten tillgängliga.
Frida Stéenhoff
Frida Stéenhoff-sällskapet bildades i Sundsvall i maj 2022. Sällskapet har till syfte att väcka, underhålla och utveckla intresset för Frida Stéenhoffs författarskap och dess idéer om kärlek, rättvisa och fred. Frida Stéenhoff, född Wadström, var prästdotter född i Stockholm 1865. 1887 kom hon till Sundsvall som nygift med den unge läkaren Gotthilf Stéenhoff. Paret förblev bosatta i Sundsvall fram till 1908, då de flyttade till Oskarshamn. Där blev de kvartill 1912 då de återvände till Stockholm och stannade livet ut. Frida Stéenhoff avled 1945. Frida Stéenhoff skrev drastiska dramer med radikalt idéinnehåll t ex Lejonets unge från 1896, Stridbar ungdom från 1907. Kärlekens rival från 1912, Svek från 1933 m fl. Bland hennes debattskrifter, tryckta efter föredrag. kan särskilt nämnas Feminismens moral 1903, Humanitet och barnalstring 1905, Hvarför skola kvinnor vänta? 1905, Fosterlandskänslan 1907, Penningen och kärleken 1908, Teatern och livet 1910, Äktenskap och demokrati 1912, Krigets herrar - världens herrar 1915 mm.
Gluntarna
I svensk litteratur- och musikhistoria har ämbetsmannen, politikern, skalden och tonsättaren Gunnar Wennerberg (1817-1901) främst utmärkt sig genom sångcykeln Gluntarna (1847-50), trettio duetter mellan rollfigurerna Glunten och Magistern som skildrar det samtida studentlivet vid Uppsala universitet. Föreningen Gluntarnas Vänner (GV) vill, bland annat genom att utdela stipendier och anordna framföranden, inspirera yngre sångare och musiker att hålla glunttraditionen levande, och samlar också föremål, dokument, skrifter, inspelningar och annat material som belyser denna tradition. Ursprunget finns i det år 2005 instiftade nätverket Glunt-Akademin (GA) i Uppsala som år 2016 ombildades till Föreningen Gluntarnas Vänner.
Gunnar Ekelöf
Gunnar Ekelöf-sällskapet stiftades 1989 i Stockholm. Sällskapet har till ändamål att främja intresset för Gunnar Ekelöf och hans författarskap, bland annat genom att ordna möten och seminarier, samt att organisera utflykter till miljöer som har varit av betydelse för honom och som kan bidra till förståelsen av hans verk. Sällskapet siktar även till att utge texter av Ekelöf som inte tidigare varit tryckta, som är utgångna, eller som inte finns tillgängliga i tillförlitliga utgåvor.
Gunnar Kieri
Få har betytt så mycket för att göra Tornedalen och dess historia känd för en bredare allmänhet än författaren Gunnar Kieri (f. 1928) i en lång och ännu oavslutad rad av berättelser om människor i forna tider och ända till idag. Gunnar hämtar inspiration både ur egna erfarenheter under ett långt och händelserikt liv liksom i egna studier och efterforskningar både hos levande människor och i gamla dokument. Hans ivriga färdande runt omkring i det vidsträckta Tornedalen ger underlag till hans skildringar av dess olika bygder. Sällskapet Gunnar Kieris Vänner bildades 2011 för att främja utgivning och spridning av Gunnar Kieris litterära verk, sprida kunskap om hans liv och gärning och stödja honom i hans fortsatta litterära skapande.
Gunnar Turesson
Gunnar Turessons tonsättningar av bl.a. Dan Andersson, Nils Ferlin och Gabriel Jönsson (Vid vakten eller »Flicka från Backafall«), liksom hans turnéer och radioframträdanden gjorde honom till Sveriges »rikstrubadur«, men till hans gärning hörde även uppteckningar, inspelningar och utgivningar av visor, ramsor, sagor och sägner. Gunnar Turessonsällskapet har som mål att levandehålla och sprida kunskap om Gunnar Turessons livsgärning som tonsättare, lutsångare, författare och forskare. I detta syfte skall sällskapet utge en årlig medlemsskrift.
Gustaf Fröding
Gustaf Fröding-sällskapet bildades 1969 för att vårda minnet av nationalskalden Gustaf Fröding och sprida kunskap om hans liv och diktning. Sällskapets årsmöte hålles under . Under de årliga Frödingdagarna i samband med skaldens födelsedag 22 augusti arrangeras konserter, föreläsningar och stadsvandringar och utdelning sker av Frödingmedaljen och sällskapets lyrikpris. Sällskapets skriftserie belyser olika sidor av Frödings liv och författarskap genom både vetenskapliga och mer lättillgängliga publikationer.
Gustaf Hellström
Gustaf Hellström (1882-1953) representerar en central linje i svensk 1900-tals litteratur. Han är en av »tiotalisterna«, alltså de nya realister som för lång tid framåt skulle dominera den svenska prosaskildringen. Samtidigt är han unik också inom sin egen generation, i och med sin verksamhet som DN:s utrikeskorrespondent i London, Paris och New York vilken ger ett spännande jämförande perspektiv på hemlandets förhållanden. Intressant är också det dynamiska och fruktbara växelspelet mellan författaren Hellström och journalisten. Gustaf Hellström-sällskapet, grundat år 2000, vill skapa ökat intresse för Gustaf Hellström hos allmänheten och även stimulera forskning. Man anordnar möten med föredrag och samkväm, publicerar ett fylligt medlemsblad och sedan 2013 också en skriftserie.
Gustaf III
Sällskapet Gustaf III grundades den 24 januari 2017. Syftet är att främja forskning och sprida kännedom om Gustaf III (1746-1792), hans person, författarskap, politik och närmaste krets. Därtill ska sällskapet verka för att uppmärksamma viktiga aspekter av gustavianskt kulturliv genom att aktualisera bortglömda teater- och musikstycken samt gustavianska författare, kompositörer, musiker och konstnärer. Som första uppdrag har sällskapet åtagit sig att verka för en nyutgivning av Gustaf III:s samlade skrifter, i samarbete med Litteraturbanken.
Gustaf Schröder
Gustaf Schröder (1824-1912) blev författare till ett stort antal självupplevda jaktskildringar, trots att han inte påbörjade sitt författarskap förrän han uppnått pensionsåldern. Många av hans berättelser skildrar jakter i Värmland och Dalarna, men det är inte bara jägare som bör ha intresse för denna litteratur, utan även den kulturhistoriskt intresserade.
Gustav Hedenvind-Eriksson
Gustav Hedenvind-Eriksson (1880-1967) har påverkat de flesta svenska författare under 1900-talets första decennier, kanske speciellt 30-talsförfattarna. Hedenvind var en av pionjärerna bland autodidakterna. I sina böcker blandar han realism med myter och sagor till en egen berättarstil. Flera av hans verk handlar om rallare och deras inbördes sammanhållning och moral, och i sina jämtländska sagor behandlar han olika existentiella frågor som till exempel människans behov av religion och hennes kulturella utveckling. Hedenvindsällskapet grundades 1984 i syfte att bredda och sprida intresset för Hedenvinds författarskap samt främja forskning om honom. Sällskapet arrangerar olika aktiviteter i Strömsunds kommun med anknytning till författaren.
Hans Lidman
Författaren och fotografen Hans Lidman (1910-1976) skrev om resor och vandringar, om natur och människor, från början mest från hembygden Ovanåker i Hälsingland, senare allt längre bort. Nordkalotten fick en särskild plats i hans författarskap. Hans böcker såldes i stora upplagor i de nordiska länderna under 50 och 60-talen. Böckerna om fiske blev kanske hans största framgång, men Lidmans böcker är svåra att genrebestämma därför att de innehåller en blandning av skönlitteratur, dokumentärer om människor och natur och hans egna tankar och upplevelser. Till Hans Lidman-sällskapets syften hör att stödja natur- och folklivsskildring på svenska genom att utdela ett penningpris för skildringar i ord eller bild av natur och människor i Norden, med konstnärlig gestaltning och känsla för ekologiska samband.
Harriet Löwenhjelm
Harriet Löwenhjelm (1887-1918) är en av Sveriges mest originella diktare och samtidigt en uttrycksfull bildkonstnär. En minor classic som i motsats till flertalet generationskamrater aldrig helt fallit i glömska utan ständigt haft en liten men hängiven läsekrets. Hon har romantiserats och mytologiserats – livshistorien har inbjudit till det: hon blev endast 31 år och slog igenom postumt. Harriet Löwenhjelm-sällskapet, bildat 2010, är samlingspunkten för alla som intresserar sig för hennes liv och verk. Sällskapets syfte är att verka för ökad kännedom om Harriet Löwenhjelms diktning och bildkonst samt hennes person och miljöer med anknytning till hennes liv.
Harry Martinson
Harry Martinson (1904-1978) räknas som en av de så kallade autodidakterna, självlärda författare från arbetarklassen. 1974 tilldelades han Nobelpriset i litteratur »för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos«. Harry Martinson-sällskapet bildades 1984 i författarens barndomssocken Jämshög i Olofströms kommun och är ett av de större litterära sällskapen i Sverige. Sällskapet publicerar en årsbok och medlemstidningen Doris samt anordnar föredrag, utflykter m.m.
Helmer Grundström-sällskapet
Helmer Grundström (1904-1986) var en norrländsk arbetarförfattare och Klarabohem. Helmer Grundström-sällskapet har till uppgift att främja intresset för Grundströms författarskap, hans person och tidsmiljöer
Hjalmar Bergman
Hjalmar Bergman Samfundet är ett litterärt författarsällskap som stödjer forskning, publicerar skrifter och bedriver programverksamhet om Hjalmar Bergman och hans verk. Det grundades 1958 i det primära syftet att säkra utgivningen av Hjalmar Bergmans samlade skrifter.
Hjalmar Gullberg
Som student vid Lunds universitet skrev Hjalmar Gullberg (1898-1961) spexverser och utvecklade den gullbergska stilen i vilken han blandade högt och lågt, andligt och materiellt, och i sin första diktsamling 1927 slår han an den ton av främlingskap, dödslängtan och melankoli som ljuder i hela hans diktning. Den inåtvände, lärde diktaren blev på 1930-talet en folkkär skald, från 1936 radioteaterchef och ledamot av Svenska Akademien från 1940. Hjalmar Gullberg-sällskapet bildades sommaren 1998 och ser som sin uppgift att främja intresset för Hjalmar Gullbergs diktning, huvudsakligen genom att arrangera program kring skalden. Sällskapet ger också ut en skriftserie med texter av och om Hjalmar Gullberg.
Hjalmar Söderberg
Hjalmar Söderberg (1869-1941) är en av 1900-talets stora svenska författare. Han uppmärksammades tidigt för de egenskaper som fortfarande gör att han är älskad av många läsare: den personliga blandningen av vemod och skärpa, av allvar och lekfullhet, av melankoli och kvickhet, av oföretagsamhet och engagemang. Söderbergsällskapet stiftades 1985 för att främja intresset för Hjalmar Söderbergs författarskap, hans person och hans tidsmiljöer.
Horatio Hornblower
Svenska Horatio Hornblower-sällskapet grundades 2003 och är ägnat huvudpersonen i engelsmannen C.S. Foresters romaner om sjöstriderna under Napoleonkrigen (publicerade 1937-67).
Hugo Alfvén
Få svenska tonsättare har nått en så vidsträckt popularitet hemma och utomlands som Hugo Alfvén (1872-1960), och hans kompositioner har
Ida Bäckmann
Ida Bäckmann (1867 - 1950) Född i Åmål, avled i Storå, Lindesbergs kommun. Begravd på By kyrkogård, Säffle. Ida Bäckmannsällskapet, som bildades 2021, vill minnas och hedra en författarinna med en osedvanlig bredd i sitt skrivande. Ida Bäckmann skrev allt från böcker för barn, till verk över två stora författare: Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding. Hon skrev fackböcker hur man startar verksamheter i och sköter handel med Sydamerika. Hon var en pionjär som journalist med artiklar till de stora dagstidningarna från sina resor över hela världen. En del av dessa artiklar finns samlade i bokform. Hon skildrade det hon såg. Intervjuade folk i allmänhet men kanske främst storheter som ambassadörer, presidenter, Leo Tolstoj. Hon skulle idag ha kallats utrikeskorrespondent. Sällskapet har som målsättning att göra Ida Bäckmanns författargärning och driftiga liv kända, då hon tidigare främst berättats om i böcker av och i relation till andra.
Ivar Lo-Johansson
En kort tid efter Ivar Lo-Johanssons bortgång 1990 bildades Ivar Lo-sällskapet. Det vittnar om det stora intresset för hans liv och verk. Nästan jämngammal med seklet har Ivar Lo-Johansson kommit att identifieras med avgörande sociala och kulturella förändringar i Sveriges moderna historia. Hans lika rika som omfattande författarskap speglar den motsättningsfyllda rörelsen från land till stad, från jordbruksbygd till industrisamhälle, från fattigsverige till välfärdsstat. Sällskapet ser som sin huvudsakliga uppgift att initiera och främja forskningen och intresset för Ivar Lo-Johanssons verk, den litterära realismen och arbetarlitteraturen. I detta syfte publicerar man en årsskrift och driver Ivar Lo-Johanssons författarbostad på Bastugatan 21 som ett litterärt museum och som en samlingspunkt för det allmänna intresset kring hans liv och verk.
Jacob Tegengren
Jacob Tegengren-Sällskapet är en förening som grundades 1985 till minne av författaren Jacob Tegengren. Jacob Tegengren var poet, folkbildare, ornitolog, amatörarkeolog och bankdirektör. Han var yrkesverksam en stor del av sitt liv i Vörå och Tegengrensällskapet ordnar därför seminarier , kurser och evenmang med anknytning till Tegengren. Till föreningens uppgifter hör också att vårda Tegengrenstatyn i centrum av Vörå samt makarna Tegengrens grav på kyrkogården i Vörå.
Jan Fridegård
Jan Fridegård framstår som en av de stora förvaltarna av den folkliga berättarkonsten. Det finns ett socialt patos för de små människorna, för särlingarna och självtänkarna, i det mesta han skrivit. Men det hindrar inte att han som få också har skildrat stoltheten, resningen, mitt i fattigdomen. Jan Fridegårdsällskapets uppgift är att bevara och stimulera intresset för författaren Jan Fridegård och hans författarskap. Sällskapet har ett 100-tal medlemmar och styrelsen har sitt säte i Enköping.
Jan Myrdalsällskapet
Under flera decennier var Jan Myrdal (1927–2020) en av Sveriges mest tongivande skriftställare. Genom sina reseskildringar, romaner och debattartiklar stod han i centrum för många av de viktigaste politiska och kulturella debatter från 1960-talet fram till hans död. Hans författarskap fick även betydelse långt utanför Sveriges gränser
Johan Nordlander
Johan Nordlander-sällskapet är en förening grundad 1979, alltsedan starten med säte i Umeå. Sällskapet har namn efter nestorn inom norrländsk kulturforskning, Johan Nordlander (1853–1934). Sällskapet har som främsta syfte att etablera ett närmare samarbete mellan fackforskare och fritidsforskare, framför allt sådana med inriktning mot norrländsk humanistisk forskning. Målet är att forskare med olika bakgrund skall kunna publicera både artiklar med vetenskapliga ambitioner och sådana arbeten som har karaktär av meddelanden och aktstycken.
Johan Olof Wallin
Wallinsamfundet är ett litterärt sällskap med säte i Stora Tuna församling i Borlänge. Samfundets uppgift är att verka för bevarandet av psalmdiktaren Johan Olof Wallins (1779-1839) minne och för främjandet av författarskap i kristen-humanistisk anda. Sällskapet grundades den 30 juni 1939 på hundraårsdagen av J. O. Wallins dödsdag. Vart tredje år delar man ut Wallipriset i samband med en högtid i Stora Tuna kyrka, och man publicerar även en skriftserie.
Johan-Olov Johansson
Under 1940- och 50-talen var Johan-Olov Johansson (1874-1955) välkänd, inte minst genom novelluppläsningar i radio på tryggt bergslagsmål. Han blev bl.a. ordförande för Järn- och Metallarbetareförbundet och LO-kassör och avslutade sin karriär som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, men han fortsatte att skriva sina bergslagsnoveller ända upp i åttioårsåldern. Johan-Olov sällskapet bildades 1991 och anordnar årligen en Johan-Olovdag då man också utdelar belöningen Mästersmeden till den som gjort välförtjänta insatser för bevarandet av Johan-Olovs minne. Man publicerar även tidskriften Slaggstänk och har givit ut ett urval noveller ur de tjugo böcker som Johan-Olov hann skriva.
Jolo (Jan Olof Olsson)
Jan Olof Olsson (1920-74), Jolo, var mellan 1945 och 1974 journalist vid Dagens Nyheter. Under signaturen Jolo blev han en älskad kåsör, men skrev all möjlig slags journalistik. Jolo var också författare till ett fyrtiotal böcker. Man har talat om »iakttagaren Jolo« och då syftat på hans öga för udda men ändå karaktäristiska detaljer samt hans talang för litterär gestaltning. En specialitet var de kulturhistoriska skildringarna. Jolosällskapet bildades den 10 maj 1997 i syfte att främja intresset för och studiet av Jolos journalistik och författarskap genom samvaro, föredrag, resor och utgivning av skrifter. Sedan 2002 delar man årligen ut Jolopriset på 10 000 kronor till journalister/författare som med framgång verkar i Jolos anda, det vill säga förmedlar kunskap, nyfikenhet och förmåga att gripa ögonblicket i svansen.
Karin Boye
Karin Boye Sällskapets ändamål är att hålla Karin Boyes diktning aktuell, att ge den ytterligare spridning, att underlätta forskning samt uppmärksamma litterär och musikalisk produktion kring Karin Boyes författarskap. Sällskapet bildades i oktober 1983 och publicerar bl.a. minnesböcker i serien »Karin Boyes liv och diktning«.
Karl Gerhard
Karl Gerhard (eg. Karl Emil Georg Johnson, 1891-1964) är en av Sveriges största kulturpersonligheter. Genom sin långa bana som skådespelare, författare, teaterdirektör och estradör kom han att spegla en hel epok i svensk underhållningshistoria. Karl Gerhard-sällskapet, grundat år 1984, har sitt säte i Göteborg och publicerar bl.a. medlemstidningen Jazzgossen och delar sedan 1993 ut det årliga Karl Gerhard-stipendiet, numera i samarbete med SKAP.
Karl Östman
Karl Östman (1876-1953) arbetade från 11 års ålder vid sågverk, i skogsarbete, hamnarbete och med kolning. Storstrejkåret 1909 debuterade han med novellsamlingen Pilgrimer och därefter publicerade han flera noveller, en roman och en stor mängd artiklar som framför allt skildrade arbetarnas förhållanden. »Hur jag kunnat bli författare är mig också en gåta. Det litterära arbetet var lika svårt som att hugga sig fram i berg med primitiva verktyg redan från början, och så är det väl ännu. Men på sågverken såg och kände jag mycket av den orättfärdighet och det förtryck över folket, som manar starkt till protester, och någon lust att ›spela upp‹ hade jag i blodet kanske.« Karl Östman-sällskapet bildades i november 2002.
Lars Ahlin
Lars Ahlin (1915-1997), en av Sveriges främsta romanförfattare under 1900-talet, är både en särling och en god representant för sin
Laura Fitinghoff
Laura Fitinghoff var en mycket produktiv skribent vars författarskap omfattar såväl barnböcker som romaner och noveller. Därutöver engagerade hon sig också i samhällsfrågor som socialvård, djurskyddsfrågor och nykterhet. I sina böcker använde hon gärna motiv från sin familj och uppväxttidens Norrland, varav den mest berömda är Barnen från Frostmofjället (1907) som kom att bli hennes sista bok. Den är en av svensk barnlitteraturs stora klassiker, utgiven i ett 40-tal upplagor och översatt till 10-talet språk. År 2008, hundra år efter författarinnans död, bildades Laura Fitinghoffsällskapet med säte i hennes födelsestad Sollefteå.
Lennart Hellsing
Lennart Hellsing (1919-2015) debuterade som poet och barnboksförfattare redan på 40-talet. Hans första barnbok hette Katten blåser i silverhorn och kom 1945. I över sjuttio år i barnboksvärlden och över hundra böcker för barn fortsatte han att vara en nydanare inom svensk barnlitteratur, arbetade ständigt på att stärka barnbokens ställning och var fackligt aktiv under många decennier för att förbättra barnboksförfattarnas villkor. Lennart Hellsing-sällskapet startades 2009 för att främja kännedom om, utgivning av och forskning kring hans liv och verk och för att vara ett forum för spektakel, fest, poesi, bild, musik och dans i Lennart Hellsings anda.
Ludvig Nordström
Ludvig Nordström (1882-1942) författade bl.a. romaner, noveller, dikter, essäer, debattskrifter, reportage – däribland det som 1938 blev boken Lort-Sverige. Han bars av en stark framtidstro, grundad på den expanderande industrialismen i regionen, och utvecklade en alldeles egen utopisk lära som han kallade totalism, och som han inför oförstående kritiker och läsare predikade i sina skrifter, främst från 1920-talet och framåt. Eftervärlden har bedömt att han själv skrev bäst i det lilla formatet men själv ägnade han sig helst åt att skriva vidlyftiga romanserier i Balzacs anda. Ludvig Nordström-sällskapet bildades den 25 februari 1992, på författarens 110:e födelsedag, av några lärare på Mittuniversitetet (dåvarande Mitthögskolan), med syftet att främja intresset för och studiet av Ludvig Nordströms författarskap. Sällskapet har sitt säte i Härnösand, den stad som i Nordströms böcker kallas »Öbacka«, men sällskapets medlemmar är spridda över hela landet.
Margit Friberg
År 2002 bildades Margit Friberg-sällskapet efter att många känt oro över att den öländska författarinnans böcker höll på att helt falla i glömska. Syftet med sällskapet är att på olika sätt sprida kunskap om Margit Friberg och hennes verk, som skildrar livet, naturen och utvecklingen på Öland under skilda tidsepoker.
Maria Sandel
Maria Sandel-sällskapet bildades 2011 för att lyfta fram och sprida kännedom om Sveriges första kvinnliga proletärförfattare; Maria Sandel, som levde mellan åren 1870-1927 och var bosatt på Kungsholmen i Stockholm. Maria Sandel gav ut sex böcker under sin livstid, men skrev berättelser, kampdikter och debattartiklar framför allt i arbetarpressen. Hennes böcker är realistiska skildringar av arbetarfamiljernas sorger och glädjeämnen kring förrförra sekelskiftet och hon är framför allt en skildrare av kvinnornas och barnens verklighet.
Martin Koch
Tyngdpunkten i Martin Kochs (1882-1940) författarskap ligger i de samhällsskildringar som i rask takt tillkom under 1910-talet efter debuten med Ellen 1911 och som motiverar omdömet om Koch som arbetarskildringens pionjär. Martin Koch sällskapet bildades 1982 för att ta till vara och
Moa Martinson
Med Moa Martinson kommer något nytt in i den svenska litteraturen: kvinnans kluvenhet i kropp och intellekt. Arbetarkvinnan i hennes böcker är på en och samma gång bunden av sitt biologiska öde och aktiv för att förändra sina villkor. Moa Martinsons insats är inte endast att genom arbetarkvinnan som symbol för kvinnoslit och ett faktiskt könsligt underläge hävda kvinnans samtidiga kroppsliga och intellektuella närvaro, utan hon lägger också grunden till en helt ny kvinnopsykologi. Sällskapet Moas vänner bildades 1982 för att samla alla vänner och beundrare av Moa Martinsons författarskap och livshistoria. Sällskapet verkar för att torpet Johannesdal och dess samlingar ska bevaras, främjar utgivning och spridning av Moas böcker och annat hon har skrivit, samt stödjer forskning om Moa och hennes verk.
Nils Ferlin
Nils Ferlin-Sällskapet bildades i oktober 1962 – ett år efter skaldens bortgång – i syfte att till Ferlins minne instifta en stipendiefond till »värdiga svenskspråkiga lyriker«. I takt med ett växande intresse för Nils Ferlins författarskap har sällskapet utvecklats och blivit en mångsidig bärare och spridare av kunskap och forskning om Ferlins kända och mindre kända sidor. Sedan 1968 ger sällskapet ut en medlemstidning, Poste Restante.
Olle Adolphson
Olle Adolphson (1934-2004) var en av efterkrigstidens stora svenska kreatörer. Han var en mångfacetterad visdiktare i Bellmans och Taubes efterföljd, men också radiokåsör, dokumentärfilmare, reseskildrare, bildkonstnär med mera. Olle Adolphson-sällskapet (OAS), är en ideell förening som bildades den 27 mars 2023. Föreningen har till ändamål att bevara intresset och vidga förståelsen för Olle Adolphson och hans verk genom att vårda det musikaliska, litterära och konstnärliga kulturarv han lämnat efter sig samt att främja forskningen om honom.
Olof von Dalin
Olof von Dalin var en av 1700-talets stora kulturpersonligheter. Hans karriär var märklig, och som journalist, författare, historiker och förnyare av det svenska språket har han gjort avtryck in i våra dagar. Till Olof von Dalinsällskapets uppgifter hör att ge ut litteratur om och av Dalin, ta vara på minnen av honom och på alla sätt medverka till att sprida kännedom om honom. Sällskapet har ett livligt samarbete med Hallands Akademi, Högskolan i Halmstad och många andra som verkar för kultur i Halland.
Pälle Näver
Smålandskalden och rimsmidaren Josef Högstedt alias Pälle Näver (1897-1986) var främst naturlyriker och fick inspiration till dikter genom naturupplevelser, årstidsväxlingar eller bara genom en liten oansenlig blomma. Han skrev även dikter om människor, många gånger med humoristiska inslag. Till 100-års minnet av hans födelse bildades ett Pälle Näversällskap. Sällskapet är en ideell förening som skall bevara Pälles livsgärning och ge nya generationer möjlighet att ta del av hans verk – Pälle Näver är och skall vara en del av en småländsk identitet.
Pär Lagerkvist
Pär Lagerkvists (1891-1974) författarskap tar upp livsproblemen på ett i svensk 1900-talsdiktning unikt sätt, vilket 1951 gav honom Nobelpriset i litteratur »...för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor«. Pär Lagerkvist Samfundet är en ideell förening som bildades 1989 i Växjö och som har medlemmar över hela landet. Samfundets syfte är att hålla Pär Lagerkvists författarskap levande genom att ge ut en årsskrift med anknytning till Pär Lagerkvists liv, arrangera föreläsningar och andra program, och hålla en samling av litteratur av och om Pär Lagerkvist på Växjö stadsbibliotek.
Per Anders Fogelström
Per Anders Fogelström (1917-1998) är en av vår tids främsta Stockholmsskildrare. som sin stadsserie (vilken spänner över åren 1860-1968) och i sin barnserie (som omfattar åren 1749-1860) på ett enastående sätts beskrivit staden och dess människor. Dessa åtta skildringar utgör en historisk berättelse som omfattar hela 220 år. Fogelström var en mångsidig person med stort engagemang för ungdomsfrågor, för samhället och dess utsatta människors vardagsliv och villkor, miljön och freden. Sällskapet Per Anders Fogelströms Vänner vill verka för att minnet av Per Anders Fogelströms person, författarskap och kulturgärning hålls levande och stimulera till läsning av hans romaner och faktaböcker. Till sällskapets aktiviteter hör bl.a. föreläsningar och stadsvandringar.
Per Gunnar Evander
Per Gunnar Evander (1933-) berättar oftast om ensamma människor som längtar efter förståelse och bekräftelse. Han tycks hämta dem ur en självupplevd verklighet och därför blir de så trovärdiga. De precisa och träffsäkra formuleringarna präglas inte sällan av medkännande humor. Evandersällskapet bildades den 27 oktober 2004 i syfte att främja intresset för och förståelsen av Per Gunnar Evanders författarskap, samla och förteckna skrifter av och om Per Gunnar Evander och arbeta för att hans verk skall finnas tillgängliga samt stödja utgivandet av skrifter om Evanders författarskap.
Personhistoriska Samfundet
Personhistoriska samfundet är en vetenskaplig förening som har till ändamål att väcka och underhålla intresset för personhistorisk och biografisk forskning. Dess huvuduppgift är att utge Personhistorisk Tidskrift, en väl ansedd vetenskaplig tidskrift som finns på de flesta större bibliotek.
Peter Nilson-sällskapet
Peter Nilson (1937 – 1998), skribent och astronom, vars unika författarskap och essäkonst rör sig i gränslandet mellan mytologi, naturvetenskap och idéhistoria. En författare som inte räds att skärskåda de stora frågorna, likväl med konstnärens känslighet som med den intellektuella skärpan hos en stor vetenskapsman.
Poul Bjerre
Poul Bjerre Sällskapets främsta uppgift är att verka för att sprida kännedom om Poul Bjerres liv och verk, framför allt dennes psykoterapeutiska teorier och förhållningssätt. Sällskapet anordnar bl.a. aktiviteter, seminarier och föredragssammankomster samt publicerar ett medlemsblad.
Povel Ramel
Genom Povel Ramels egna memoarer kan man utläsa att han redan som barn var utpräglat kreativ, uppfinningsrik och nyfiken med sinne för snillrik lek med ord, ton och bild. Hans digra karriär omfattar radiounderhållning, skivinspelningar, Knäppupp- och andra revyer, filmer, tv-serier, krogshower, böcker och först som sist en lång rad klassiska sångtexter och karamelodier. Povel Ramel-sällskapets syfte är att verka för att Povel Ramels konstnärliga gärning bevaras, sprids och hålls levande. Sällskapets medlemstidning Sverker utkommer två gånger om året.
Romantiska Förbundet
Romantiska förbundet är en sammanslutning av människor, eniga i en önskan att hävda den romantiska känslans centrala betydelse i mänsklig gemenskap. På den moderna civilisationens grundval utvecklar sig ett materialistiskt värderingssystem, som utgör ett hot mot de livsvärden, utan vilka allt mänskligt liv är dömt till själlöshet. Människorna förlorar den levande kontakten med de konkreta tingen omkring sig. Förbundet ser romantiken som en väg till det verkliga, en möjlighet att göra verkligheten levande för oss, och tror på poesin som en möjlighet att nå en sådan verklighet på känslans väg. Romantiska förbundet bildades 1957 i Uppsala av drygt trettio poeter och författare med Bo Setterlind och Harald Forss i spetsen. Sedan 1978 utger man tidskriften Aurora som publicerar poesi, prosastycken, tonsättningar och debattartiklar av både etablerade författare och debutanter.
Ruben Nilson
Ruben Nilsons (1893-1971) visor ska leva länge. Själv levde Ruben anonymt men det gör inte hans visor – allraminst i dag när de kanske har större allmängiltighet än någonsin. För det är med hans visor som med all stor konst – det är »äkta vara«. Ruben Nilson Sällskapet bildades den 7 februari 1982 på initiativ av Fred Åkerström som blev sällskapets förste ordförande. Sällskapet är en ideell förening vars ändamål är att hålla Ruben Nilsons konstnärskap levande, bland annat genom att anordna minst en årlig konsert, företrädesvis på Ruben Nilson-dagen den 7 februari. Sällskapet anordnar årligen en sommarutflykt där medlemmarna medtager picknick, visböcker och ev. egna instrument.
Sällskapet Deckarvännerna
Sällskapet Deckarvännerna fungerar sedan 1975 som samlingspunkt för alla som gillar deckargenren. Verksamheten består i att träffas en gång i månaden, vanligen sista måndagen eller tisdagen och mestadels på Odd Fellow i Stockholm, men också i gemensamma film- och teaterbesök och utflykter och vandringar till kriminallitterära miljöer.
Sara Lidman
Det poetiska språket i Sara Lidmans (1923-2004) debutroman Tjärdalen, med dess säregna legering av dialektala uttryck, bibelprosa och myndighetsretorik, gav henne omedelbart en ställning som en av de mest nydanande språkkonstnärerna i den moderna svenska litteraturen. Under sin livstid hann Lidman skriva sammanlagt tretton romaner, ett antal pjäser och en stor mängd politiska och litterära essäer, tal och debattartiklar. Sara Lidman-sällskapets övergripande syfte är att stimulera intresset för och förståelsen av Sara Lidmans författarskap och samhällsengagemang, att uppmärksamma personer som verkar i hennes anda, att vidga och fördjupa kunskaperna om hennes författarskap, att verka för utgivning och spridning av hennes texter samt att uppmuntra till forskning om hennes verk, liv och gärning.
Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges mest lästa och älskade författare och hennes verk har nått läsare långt utanför landets gränser. År 1909 fick hon som första kvinna Nobelpriset i litteratur. Selma Lagerlöf-sällskapet bildades 1958 med anledning av 100-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse. Sällskapets syfte är att främja kännedom om Selma Lagerlöf och hennes författarskap. För att förverkliga detta syfte skall sällskapets strävan vara att befordra och understödja forskning om Selma Lagerlöf. Sällskapet skall också utge skrifter om henne, väcka och vidmakthålla intresset för Selma Lagerlöf och hennes verk.
Stig Sjödin
Genom folkhögskolekurser på Brunnsvik och Sigtuna bröt sig Stig Sjödin (1917-1993) loss från det sociala arv som präglade brukstillvaron i Sandviken och flyttade till Stockholm där han 1945 debuterade med diktsamlingen Blindgångare. Från 50-talet och framåt blir naturen och kärleken dominerande motiv i Stig Sjödins diktning jämsides med samhällskritiken, och genom allt han gör går en stark respekt för människans och naturens värde. Stig Sjödin Sällskapet har till uppgift att i olika former främja intresset för och studiet av Stig Sjödins författarskap, hans person och hans miljöer, och även på olika sätt föra ut Stig Sjödins författarskap i samhället för att inspirera till läsande och uppmuntra till skrivande i hans anda.
Sven Delblanc
Delblancsällskapet bildades 1999 och arbetar för att fördjupa kunskapen om och sprida intresset för Sven Delblanc och hans författarskap, samlar och förtecknar skrifter av och om Sven Delblanc och arbetar för att hans verk ska finnas tillgängligt för alla. Därtill stödjer sällskapet utgivandet av skrifter om Sven Delblancs liv och författarskap. Sällskapet har publicerat en stor mängd böcker och ger även ut årsskriften Delbladet.
Sven Edvin Salje
Med dramatik och inlevelse skildrar Sven Edvin Salje (1914-1998) det bondeland vi så nyligen lämnat. Denna landsbygd och dess villkor som ännu präglar vårt beteende och moral och för många fortfarande är en hemlig längtan. Saljes böcker visar oss våra föräldrars eller våra farföräldrars värld, där vi fångas, lever med och får nya insikter. Saljesällskapet bildades i augusti 1999 och är idag ett av landets största litterära sällskap.
Svensk Mediehistorisk Förening
Svensk Mediehistorisk Förening fick sitt namn 2018 men har sina rötter i Föreningen Sveriges Tidningsmuseum som bildades 1947. Föreningen har till uppgift att stödja och stimulera den press- och mediehistoriska forskningen i landet, utge publikationen Mediehistorisk årsbok, stimulera till internationella kontakter inom området, och verka för att press- och mediehistoriskt källmaterial bevaras.
Svenska Fornskriftssällskapet
Svenska Fornskriftsällskapet, grundat 1843, har till syfte att ge ut inhemska skrifter på svenska och latin från medeltiden (och 1500-talet) samt vetenskapliga arbeten som behandlar sådana skrifter.
Svenska Vitterhetssamfundet
Svenska Vitterhetssamfundet är en ideell förening och den stiftades 1907 för att »utgifva klassiska svenska författares verk i vetenskapligt tillfredsställande upplagor«, som det formuleras i samfundets äldsta stadgar. Utgivningen rör författare, vars verk tillkommit efter reformationen, den äldste hittills är Georg Stiernhielm och den yngste Gustaf Fröding. Sedan Vitterhetssamfundet stiftades har två till tre böcker årligen utsänts till medlemmarna och omkring 170 volymer har tryckts av närmare 40 författare.
Tage Danielsson
Sällskapet Tage Danielssons vänners mål är att hålla Tage Danielssons minne levande i Linköping och annorstädes genom trevliga och lärorika program baserade på Tages (och Hasses) produktion, att öka medlemmarnas kunskap om Tage Danielsson och hans verk är så är möjligt och lämpligt ordna offentliga arrangemang kring TD:s verk. TDV hoppas att ni skall finna stort nöje i att stödja sällskapet och dess mål och samtidigt bidra till att Tages anda svävar över oss alla.
Thomas Thorild
En skald och filosof för de unga, som har kallats den förste svenske feministen. Citat som »Denna dagen, ett liv« och »Tänka fritt är stort, tänka rätt är större« känner nog många igen, men inte lika många vet att det är Thomas Thorild (1759-1808) som är upphovsmannen. Thorild är en av våra mest kända svenska författare och poeter: utvisad från Sverige 1793 hamnade han så småningom i Greifswald, där han 1795 utnämndes till bibliotekarie vid universitetet och fick en professorstitel. Här kom han att verka till sin död. Thomas Thorild Sällskapet bildades 2007 för att lyfta fram hans verk och idéer, och fortsätta hålla hans minne levande i det svenska medvetandet.
Torgny Segerstedt
Torgny Segerstedt (1876-1945) var under närmare tre decennier en av Sveriges mest kända tidningsmän, under senare delen av den perioden också en av de mest stridbara. Den envisa kamp han som huvudredaktör Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, från det att Hitler 1933 utnämnt till rikskansler och till sin död 1945, förde mot nazismen väckte beundran men också kritik, oro och hat.
Verner von Heidenstam
Heidenstamsällskapet bildades år 1974. Sällskapets syfte är att sprida kunskap om Verner von Heidenstams författarskap, att levandegöra hans livsverk och att informera om aktuell Heidenstamforskning. Vi vill samla och vidga intresset för Heidenstam; hans person, hans tid och framför allt hans inflytande på svensk litteratur. Vi inbjuder föreläsare, deltar i symposier och reser i författarens spår samt samarbetar med stiftelsen Övralid.
Viktor Rydberg
Diktare, journalist, forskare och lärare. Religiös och språklig reformator. Den viktigaste svenske författaren mellan Almqvist och Strindberg. Singoallas och Tomtens upphovsman. Fattigbarn från Jönköping. Berömd och hatad för en bok som förnekade Kristi gudom. Vid sin död landets mest aktade kulturperson. Nu nästan glömd. Viktor Rydberg-sällskapet verkar för att bevara minnet av, sprida kunskapen om och stimulera studiet av Viktor Rydberg (1828-1895) och vara en mötesplats för alla som är intresserade av Rydberg, hans verk och hans tid.
Vilhelm Moberg
Intresset för Vilhelm Moberg och hans författarskap har alltid varit stort. Hans bästa prosa och dramatik är tidlös – och just därför ständigt aktuell. Därför grundades Vilhelm Moberg-Sällskapet den 19 augusti 1989. Vilhelm Moberg-Sällskapets syfte är att främja intresset och
Wendela Hebbe
Wendela Hebbe (1808-1899) blev Sveriges första kvinnliga yrkesjournalist när hon anställdes på Aftonbladet 1841. Där skrev hon om teater och musik, recenserade och översatte böcker, och kom senare att introducera socialreportaget i svensk press. Hon tonsatte sånger och skrev sagoböcker och var nära vän med flera av 1800-talets stora personligheter som Tegnér, Almqvist, Björnstjerne Björnsson och Hierta. Föreningen Wendelas Vänner är en pigg och seglivad förening som bildades 1983 med huvudsakligt syfte att rädda Wendela Hebbes sommarhus i Snäckviken i Södertälje från rivning. Efter 15 år och många turer kunde huset återinvigas på ny tomt centralt i Södertälje. Föreningen har under åren utvecklats till en litterär förening med en rik programverksamhet i Wendelas Hus, och ser också som sitt syfte att sprida kännedom om främst de båda pionjärerna Wendela och Signe Hebbe.
Werner Aspenström
Werner Aspenström (1918–1997) var en av de mest betydande och mest lästa svenska lyrikerna under den senare delen av 1900-talet. Werner Aspenström-sällskapet bildades 1999 i Smedjebacken och verkar för kännedom om Aspenströms liv och verk genom att arrangera föredrag och diskussioner, stimulera till läsning och forskning samt främja ny publicering.
Wilhelm von Braun
Hans skabrösa dikter och satiriska noveller lockade en bred publik. Wilhelm von Braun, 1840-talets populäraste författare, har satt flera avtryck i vår litteraturhistoria, men idag är han ändå nästan glömd. Wilhelm von Braun-sällskapet har till syfte att sprida kännedom om skalden Wilhelm von Braun och att arkivera handlingar som belyser hans liv och diktning.
William Shakespeare
Shakespearesällskapets mål är att visa att Shakespeare är en man för alla tider (och för alla människor), att sprida information om Shakespeare och hans verk, att verka för nyutgåvor av Shakespeare på svenska, att bevaka utgivning av böcker om Shakespeare och hans verk och att verka för att Shakespeares pjäser sätts upp i Sverige. Fyra gånger per år ger man ut tidningen Shakespeare som i varje nummer behandlar en enskild pjäs.