Blog

Under flera decennier var Jan Myrdal (1927–2020) en av Sveriges mest tongivande skriftställare. Genom sina reseskildringar, romaner och debattartiklar stod han i centrum för många av de viktigaste politiska och kulturella debatter från 1960-talet fram till hans död. Hans författarskap fick även betydelse långt utanför Sveriges gränser

Gustaf Schröder (1824-1912) blev författare till ett stort antal självupplevda jaktskildringar, trots att han inte påbörjade sitt författarskap förrän han uppnått pensionsåldern. Många av hans berättelser skildrar jakter i Värmland och Dalarna, men det är inte bara jägare som bör ha intresse för denna litteratur, utan även den kulturhistoriskt intresserade.

Torgny Segerstedt (1876-1945) var under närmare tre decennier en av Sveriges mest kända tidningsmän, under senare delen av den perioden också en av de mest stridbara. Den envisa kamp han som huvudredaktör Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, från det att Hitler 1933 utnämnt till rikskansler och till sin död 1945, förde mot nazismen väckte beundran men också kritik, oro och hat.

Karl Östman (1876-1953) arbetade från 11 års ålder vid sågverk, i skogsarbete, hamnarbete och med kolning. Storstrejkåret 1909 debuterade han med novellsamlingen Pilgrimer och därefter publicerade han flera noveller, en roman och en stor mängd artiklar som framför allt skildrade arbetarnas förhållanden. »Hur jag kunnat bli författare är mig också en gåta. Det litterära arbetet var lika svårt som att hugga sig fram i berg med primitiva verktyg redan från början, och så är det väl ännu. Men på sågverken såg och kände jag mycket av den orättfärdighet och det förtryck över folket, som manar starkt till protester, och någon lust att ›spela upp‹ hade jag i blodet kanske.« Karl Östman-sällskapet bildades i november 2002.

Journalist – författare – feminist – radikalpacifist – miljöväckarklocka – civilisationskritiker. Elin Wägner (1882-1949) fick sitt litterära genombrott med smålandsromanen Åsa-Hanna (1918) och därefter följde en roman om året, flera med förankring i Småland och med utgångspunkt i tidens stora frågor: kvinnornas rösträtt, freden och miljön. Elin Wägner-sällskapet bildades 1990 och är en ideell, opolitisk förening med syfte att hålla Elin Wägners livsverk levande. Detta sker genom att uppmuntra studiet av hennes författarskap och lyfta fram hennes tankar om samverkan mellan kvinnor och män i arbetet för fred och miljö. Kärleken till hembygden var en inspirationskälla och föreningen ser det som sin uppgift att verka för varsamhet med livet, jorden och naturen i alla dess former.

Wallinsamfundet är ett litterärt sällskap med säte i Stora Tuna församling i Borlänge. Samfundets uppgift är att verka för bevarandet av psalmdiktaren Johan Olof Wallins (1779-1839) minne och för främjandet av författarskap i kristen-humanistisk anda. Sällskapet grundades den 30 juni 1939 på hundraårsdagen av J. O. Wallins dödsdag. Vart tredje år delar man ut Wallipriset i samband med en högtid i Stora Tuna kyrka, och man publicerar även en skriftserie.

Albert Viksten Sällskapet bildades 10 mars 1981 och verkar för att vidmakthålla intresset och vidga förståelsen för författaren, folkbildaren, miljökämpen och hembygdsvännen Albert Viksten (1889-1969) och hans verk. Sällskapet eftersträvar att årligen publicera en skrift i form av en nyutgåva av tidigare utgivna böcker eller alster ur Albert Vikstens efterlämnade material.

Gunnar Turessons tonsättningar av bl.a. Dan Andersson, Nils Ferlin och Gabriel Jönsson (Vid vakten eller »Flicka från Backafall«), liksom hans turnéer och radioframträdanden gjorde honom till Sveriges »rikstrubadur«, men till hans gärning hörde även uppteckningar, inspelningar och utgivningar av visor, ramsor, sagor och sägner. Gunnar Turessonsällskapet har som mål att levandehålla och sprida kunskap om Gunnar Turessons livsgärning som tonsättare, lutsångare, författare och forskare. I detta syfte skall sällskapet utge en årlig medlemsskrift.

En skald och filosof för de unga, som har kallats den förste svenske feministen. Citat som »Denna dagen, ett liv« och »Tänka fritt är stort, tänka rätt är större« känner nog många igen, men inte lika många vet att det är Thomas Thorild (1759-1808) som är upphovsmannen. Thorild är en av våra mest kända svenska författare och poeter: utvisad från Sverige 1793 hamnade han så småningom i Greifswald, där han 1795 utnämndes till bibliotekarie vid universitetet och fick en professorstitel. Här kom han att verka till sin död. Thomas Thorild Sällskapet bildades 2007 för att lyfta fram hans verk och idéer, och fortsätta hålla hans minne levande i det svenska medvetandet.

När Tegnérsamfundet bildades 1946 var det med syftet att främja studiet av Esaias Tegnér och för att sprida kännedomen om hans person och verk samt om den tid i vilken han verkade. En primär uppgift var att ge ut Tegnérs skrifter i en textkritisk edition på godtagbar vetenskaplig nivå, och samfundet har bl.a. givit ut Tegnérs dikter och brev i sju respektive elva band, samt en volym med akademiska tal och skoltal, och därtill digitalt tillgängliggjort de brev till Tegnér som finns samlade i Universitets­biblioteket i Lund. Man medverkar även vid utdelningen av Tegnérpriset som sedan 1947 utdelas till en framstående humanist, gärna vetenskaplig eller vitter författare.