Sverige har världsrekord i litterära sällskap – gå med i ett eller två!
I Sverige arbetar över 150 sällskap, ägnade åt en svensk eller utländsk författare, en epok (unga Skåne), en genre (Deckarvännerna), en publiceringsform (Svensk Mediehistorisk förening) eller ett förhållningssätt (Romantiska Förbundet).
De litterära sällskapen verkar över hela landet inte sällan har man en krets kring författarens födelseort och ett i Stockholm. Det har bland andra Eyvind Johnson, Sara Lidman och Harry Martinson med kretsar både i Boden, Umeå, Växjö och Stockholm.
De sällskap som arbetar med giganter som Almqvist, Lagerlöf och Strindberg är ofta djupt engagerade i forskning och samarbeten med vetenskapliga råd och universitet för utgivning av brev och återutgivningar av författarskapet.
Ett typiskt program består i föredrag, film och samtal kring författaren och hens verk. Kanske också en god måltid, musik och uppläsning. Allt beroende på författaren och sällskapets inriktning. Bokcirklar, litterära vandringar eller resor i författarens fotspår anordnas också.
Sällskapen
Olle Adolphson
Olle Adolphson (1934-2004) var en av efterkrigstidens stora svenska kreatörer. Han var en mångfacetterad visdiktare i Bellmans och Taubes efterföljd, men också radiokåsör, dokumentärfilmare, reseskildrare, bildkonstnär med mera. Olle Adolphson-sällskapet (OAS), är en ideell förening som bildades den 27 mars 2023. Föreningen har till ändamål att bevara intresset och vidga förståelsen för Olle Adolphson och hans verk genom att vårda det musikaliska, litterära och konstnärliga kulturarv han lämnat efter sig samt att främja forskningen om honom.
Alfhild Agrell
Alfhild Agrell (1849–1923) var under 1880-talet en av Sveriges mest uppskattade och spelade dramatiker men hon har också gjort sig känd genom sina dagboksromaner och som folklivsskildrare. Med dramer som Ensam, Räddad och Dömd behandlar Agrell ämnen som äktenskapets lagar, moderskapets villkor, kvinnors underordning, samhällets dubbelmoral och räknas därför som en av det moderna genombrottets författare. Alfhild Agrell-sällskapet har som uppgift att väcka intresse och kunskap om Agrells liv och verk och därigenom återupprätta hennes position som en angelägen och viktig dramatiker och författare även för vår tid.
Lars Ahlin
Lars Ahlin (1915-1997), en av Sveriges främsta romanförfattare under 1900-talet, är både en särling och en god representant för sin tid. Som realistisk skildrare av arbetar-klassens villkor ansluter han sig till en bred strömning i århundradets litteratur vilken speglar landets omvandling från småbrukarnation till industrisamhälle med socialdemokrati som statsbärande ideologi. Som övertygad kristen med inriktning på den enskilda människans inre liv och existentiella belägenhet skiljer han sig emellertid markant från majoriteten av sina samtida.
Hugo Alfvén
Få svenska tonsättare har nått en så vidsträckt popularitet hemma och utomlands som Hugo Alfvén (1872-1960), och hans kompositioner har kommit att framstå som de mest typiska representanterna för den nationalromantiska eran i svensk musik. Alfvéns produktion är emellertid avsevärt bredare och rikare än detta begränsade urval låter ana, och framför allt är hans konstnärspersonlighet betydligt mer sammansatt än vad man vanligen föreställer sig.
Carl Jonas Love Almqvist
Almqvistsällskapets målsättning är att bidra till kännedom om Carl Jonas Love Almqvist verk och person, hans tänkande och hans visioner. Till sällskapets syfte hör att medverka till utgivande av skrifter av och om Carl Jonas Love Almqvist samt att understödja Almqvist-forskningen, bl.a. genom skriftserien Almqviststudier och den pågående utgivningen av Almqvists samlade verk.
Bengt Anderberg
Bengt Anderberg var främst en mångsidig författare - naturlyriker, dramatiker, essäist, poet, barnboksförfattare, översättare, medarbetare i bl.a. BLM och Expressen. Han var som ovanligt kunnig på Bibeln aktiv i bibelkommissionen, men även i serieakademien, vilket säger något om hans otroligt stora bredd och hans stora vetgirighet. Bengt Anderberg-sällskapet bildades 2014 i syftet att öka intresset för och kunskapen om Bengt Anderberg och att åstadkomma nyutgivning av författarens verk liksom återutgivning av radio- och TV-program.
Dan Andersson
Än idag är hans sångbara texter levande litteratur i vårt land. Men under sin livstid fick Dan Andersson (1888-1920) föra en heroisk kamp för att kunna etablera sig som författare. Hans persongalleri är beständigt särlingarna, de utanför samhället stående, brottslingar, medellösa, vansinniga, för vilka livet är en ställvis hård, tung och plågsam vandring. Den konkreta fattigdomen, ofta in i detalj realistiskt skildrad, blir samtidigt en bild för den mänskliga existensen i stort. Människan blir hos Dan Andersson en vandrare, född »till en vild och evig längtan« som det heter i hans kanske mest kända dikt. Dan Andersson-sällskapet bildades i augusti 1962 och har som syfte att sprida kunskap om poeten, författaren och visdiktaren Dan Andersson. Medlemmar får kontinuerlig information, rabatter under Dan Andersson-veckan i juli/augusti samt medlemstidningen På färdvägarna.
Werner Aspenström
Werner Aspenström (1918–1997) var en av de mest betydande och mest lästa svenska lyrikerna under den senare delen av 1900-talet. Werner Aspenström-sällskapet bildades 1999 i Smedjebacken och verkar för kännedom om Aspenströms liv och verk genom att arrangera föredrag och diskussioner, stimulera till läsning och forskning samt främja ny publicering.
Bang-sällskapet
Det litterära Bangsällskapets syfte är att främja kunskap och intresse för journalisten Barbro Alving, Bang. I dagens kris- och krigsvärld har vi bestämt oss för att lyfta fram landets första kvinnliga krigskorrespondent, Barbro Alving, Bang. Hon var så mycket mer än skicklig krigskorrespondent. Hennes kåserier älskades och älskas fortfarande av många. Hon var författare, radikalpacifist och ensamstående mamma. Bangsällskapet anordnar föreläsningar seminarier, läsecirklar, utställningar och uppmuntrar forskning, läsning och diskussion kring hennes mångfacetterade texter och liv.